Hemarbetet blev kvar men bara för vissa

Före 2020 var hemarbete fortfarande något relativt ovanligt på den svenska arbetsmarknaden. Möjligheten fanns framför allt för egenföretagare, konsulter och vissa tjänstemannagrupper. För de allra flesta anställda var dock kontoret eller arbetsplatsen fortfarande den självklara platsen för arbetet.

Pandemin förändrade detta på mycket kort tid.

När smittspridningen tog fart under våren 2020 skickades stora grupper tjänstemän hem. Möten flyttade till Teams och Zoom, arbetsdatorerna följde med hem och arbetsgivare tvingades på några månader skapa tekniska lösningar som tidigare hade utvecklats betydligt långsammare.

SCB statistik visar hur dramatisk förändringen var. Före pandemin arbetade omkring sex procent av de sysselsatta hemifrån minst hälften av arbetsdagarna. Under pandemin blev andelen nästan fyra gånger så hög. Bland statligt anställda var utvecklingen särskilt tydlig: under perioden januari 2021 till maj 2022 arbetade omkring hälften av de statligt anställda hemifrån minst halva arbetsveckan.

Tillbaka till kontoret men bara delvis

När restriktionerna försvann under 2022 började många arbetsgivare kalla tillbaka personalen. Hemarbetet minskade därför från pandemins extremnivåer.

Men någon återgång till arbetslivet före 2020 blev det inte.

År 2024 uppgav omkring 46 procent av alla sysselsatta mellan 20 och 64 år att de arbetade hemifrån i någon omfattning. Ungefär 13 procent arbetade hemifrån minst hälften av arbetsdagarna, jämfört med cirka sex procent före pandemin. Mellan 2023 och 2024 sjönk andelen bara marginellt.

Det tyder på att arbetsmarknaden håller på att hitta en ny normalnivå. För många kontorsanställda handlar distansarbete i dag inte om att arbeta hemma hela veckan, utan om ett hybridupplägg där arbete hemma och på kontoret kombineras.

IT-personal arbetar mest hemma

Skillnaderna mellan olika yrken är stora.

Bland systemanalytiker och IT-arkitekter arbetade omkring 50 procent hemifrån minst hälften av arbetsdagarna 2024. För systemförvaltare var siffran också 50 procent och för mjukvaru- och systemutvecklare 46 procent.

Även kommunikatörer, marknadsförare, organisationsutvecklare, företagssäljare och ekonomer ligger högt. Bland redovisningsekonomer arbetade exempelvis 25 procent hemma minst halva tiden.

I andra delar av arbetsmarknaden ser verkligheten helt annorlunda ut. Inom hotell och restaurang samt vård och omsorg arbetar mindre än fem procent hemifrån mer än halva arbetstiden. Inom informations- och kommunikationsverksamhet är motsvarande andel omkring 41 procent.

Skillnaden är ganska naturlig. En systemutvecklare, ekonom eller kommunikatör kan ofta utföra huvuddelen av arbetet med en dator och internetuppkoppling. En undersköterska, restauranganställd, byggnadsarbetare eller lagerarbetare behöver i mycket större utsträckning finnas där arbetet utförs.

Längre pendlingsavstånd blir möjliga

Hybridarbetet kan också förändra hur långt människor är beredda att bo från sin arbetsplats.

Att pendla tio mil varje väg fem dagar i veckan innebär en mycket stor tidskostnad. Om resan bara behöver göras två dagar i veckan ser kalkylen annorlunda ut.

Det kan göra det möjligt att bo i en mindre stad eller på landsbygden och samtidigt arbeta för en arbetsgivare i exempelvis Örebro, Västerås eller Stockholm. För mindre kommuner kan det på sikt bli betydelsefullt. Den lokala arbetsmarknaden behöver inte längre vara den enda avgörande faktorn när människor väljer bostadsort.

SCB konstaterar också att distansarbete är vanligare i storstäder, men skillnaden är inte absolut. År 2024 arbetade drygt 15 procent av fast anställda i storstäder hemifrån minst halva arbetsveckan, jämfört med omkring tio procent i andra tätorter och på landsbygden.

Hemmakontoret blir en del av arbetsmiljön

När hemarbete går från tillfällig pandemilösning till permanent arbetsform blir också hemmakontorets kvalitet viktigare. AJ produkter har allt som behövs för ett funktionellt hemmakontor.

Att arbeta någon enstaka kväll vid köksbordet är en sak. Att sitta där två eller tre hela arbetsdagar varje vecka är något annat. En ordentlig arbetsstol, rätt bordshöjd, separat bildskärm, bra belysning och möjlighet att arbeta ostört kan få stor betydelse för både ergonomi och koncentration.

Det handlar även om digital arbetsmiljö. Stabil internetuppkoppling, bra headset, säker åtkomst till företagets system och fungerande utrustning har blivit en del av samma grundläggande infrastruktur som skrivbord och mötesrum tidigare utgjorde på kontoret.