Hur skriver man egentligen en deckare? Kan man skriva med osynlig skrift?
Under höstlovsveckan är det deckartema på Lindesbergs Stadsbibliotek.
På måndagen var det deckarskola för barn mellan 9-12 år, och på tisdagsförmiddagen kunde man lära sig att bli detektiv.
På måndagseftermiddagen gästades biblioteket av deckarförfattaren Elsie Petrén, som har skrivit en rad deckare både för barn och ungdomar.
Ni kanske känner igen berättelserna om Kommissarie Tax, eller böckerna om Zäta?
Tre unga författaraspiranter hade sökt sig dit för att få ta del av hennes hemliga knep för att skriva en riktigt bra deckare.
Elsie berättar bland annat att man kan bli författare när som helst i livet, själv började hon inte skriva förrän efter hon fyllt 40, och nu har hon skrivit böcker i 22 år.
– Det roligaste med att skriva just deckare är att man får hitta på ett mysterium, det måste alla deckarhistorier ha, berättar hon för barnen som alla lyssnar spänt.
Ofta är mysterierna ett brott, det kan vara kidnappning, inbrott eller förfalskningar. Sen måste man ju lösa brottet, och det är ju minst lika roligt! fortsätter hon.
Barnen får lära sig att rita upp en tankekarta, för att lättare kunna komma på en handling till sin berättelse som de senare börjar skriva.
Som de sanna författarna de är avslöjar de inte sin handling, men Lovisa viskar att hon har skrivit om en detektivkanin, och Axel säger att hans berättelse handlar om pengar.
På tisdagsförmiddagen var det sedan dags för detektivskola, dit ett tiotal barn kom för att utveckla sina detektivkunskaper.
Där fick de lära sig att skriva med osynlig skrift, som är väldigt viktigt när man ska lämna hemliga meddelanden, lösa kluringar, öva prickskytte med en gummisnoddspistol, skriva och lösa chiffer, rita fantombild av en misstänkt brottsling, och såklart ta fingeravtryck.
Det fnissas ljudligt kring bordet när de osynliga meddelandena ska skrivas. Med hjälp av citronsaft och en tops skriver och ritar de sina hemliga lappar, sen får de hjälp att stryka pappret med ett strykjärn, och vips – så syns skriften!
Vid stationen för chifferlösning är det några som kliar sig i huvudet ett tag innan någon plötsligt knäcker koden.
Det skrivs flitigt på det hemliga kodspråket, vissa skriver bara sina namn, och andra skriver hela meningar.
Stolta som tuppar visar de sen upp sina alster för LindeNytts reporter.
Om några år finns det en stor möjlighet att Sveriges nästa stora deckarförfattare eller superdetektiv kommer från Lindesberg.
Kom ihåg var ni läste det först!
Visa hela artikeln
Martin Stenmarck: ”Lindesberg är vackert” 
