Bredbandsupphandlingen blev klar för ca två månader sedan. Även om det tog något längre tid än man räknat med, så fanns ändå en förhoppning om att bredbandsutbyggnaden i Örebro län inte skulle dröja allt för länge. Först såg det ut att bli klart redan till våren 2003, men då upphandlingen drog ut på tiden lutade det mer åt ett slutdatum under sommaren. Nu ser det betydligt dystrare ut för de som hoppats på snabbare surfning i sommar. Bredbandsutbyggnaden kommer att vara helt färdig först inom ett års tid. Förhoppningsvis kan de första nya bredbandskunderna börja surfa i höst. Den uppgiften kanske ändå ska tas med en nypa salt med tanke på hur det utvecklat sig under arbetets gång.
Även om den utvalda operatören Skanova, som kommer att vara de som bygger detta omfattande bredbandsnät, redan står klara att sätta igång finns det saker som måste lösas mellan kommunerna i länet. Det har blivit en politiskt fråga hur man ska gå tillväga. Samtliga kommuner i norra länsdelen är ense, och i stort sett alla andra också – bortsett från Örebro och Kumla kommun. Anledningen till att det dröjer beror på att Örebro och Kumla sedan tidigare har ett eget bredbandsnät. –Man vet inte riktigt hur man ska göra i dessa två kommuner, berättar Lindesbergs kommuns it-chef Bo Bäckman. Hur kommunerna ska samarbeta i utbyggnaden ska politikerna vara överens om under april månad.
*Bredbandsutbyggnaden kommer att göra det möjligt för ca 90 procent av kommunens invånare att få tillgång till bredband via ADSL-teknik. Bredbandsnätet kommer att vara ett öppet nät, det vill säga att även andra operatörer får tillgång till det. Det betyder att man som kund inte blir låst vid en operatör, utan kan välja andra ADSL-operatörer än t ex Telia. Inom nätet kommer bland annat ip-telefoni att vara möjligt.
Under det senaste kommunstyrelsemötet, som hölls förra veckan, fick oppositionspartierna Socialdemokraternas och Centerpartiets budgetförslag flest röster. Förslaget ställdes mot den styrande minoritetens budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och vann efter votering med siffrorna 8–5. Två ledamöter valde att avstå, Anders Persson (LPO) och Nils Detlofsson (L).
Den 6 juni firas Sveriges nationaldag med festligheter och aktiviteter på flera platser runt om i Lindesbergs kommun. På programmet står allt från byaloppis till nationaldagstrav, lådbilstävling och utdelning av flera stipendier. I Lindesberg väntar musikunderhållning och teatertema med bland annat ”Julimus och Strulimus i Oscarsparken” för barnen samt en presentation av kostymmakarna bakom Spektakelteaters senaste produktion, STRIPA 1926.
FOTOKRÖNIKA: Nu när sommaren har anlänt är det hög tid för närbildsfotografering på allt intressant som årstiden erbjuder.
UPPDATERAD kl. 12:26. Det brinner just nu i ett garage i området Gusselhyttan utanför Lindesberg. Polis, ambulans och räddningstjänst är på plats.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
För fjärde året i rad bjuder slipmaskintillverkaren Tormek in till en ny spännande sommarutställning med såväl svenska som internationella konstnärer. I år har man valt att lägga fokus på både verket, konstnären och de fantastiska verktyg som använts i processen.
– Vi vill visa vad den vassa eggen bidrar till. Det var så ”Behind the Edge” föddes, säger Hugo Öhman, digital specialist på Tormek.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.