I höst kommer kommunen riva tio stycken privata bryggor längs Bottenån – om inte dess rättmätiga ägare hör av sig till ansvarig förvaltning (näringslivsavdelningen) på kommunen snarast.
I våras kunde LindeNytt rapportera att kommunen har för avsikt att röja upp på ett område som sedan länge saknat tillsyn. Det handlar om privata bryggor längs Bottenån och i Lindessjön, bryggor vars ägare i nästan 100 procent av fallen helt saknar tillstånd för att ha bryggan där.
I april begav sig tjänstemannen Jesper Almlöf ut för att informera bryggägarna om kommunens planer på nya riktlinjer för att ha en så kallad privat brygga på allmän plats. Totalt 71 bryggor hittades och ”lappades” med ett informationsblad i vilket bryggans ägare uppmanades ge sig till känna. Kartläggningen av bryggor och dess ägare är nu i sitt slutskede och de allra flesta bryggägare har hört av sig till kommunen.
– Ingen av de jag har pratat med har varit negativ till det här, utan ser det som något bra, kommenterar Jesper Almlöf.
Av totalt 71 bryggor har kommunen fått kontakt med ägarna till hela 61 stycken. De 10 som fortfarande saknar ägaruppgift, kommer att rivas i höst om inte dess rättmätiga ägare vaknar i elfte timmen och kontaktar kommunen.
Almlöf tror att förklaringen till tystnaden från de sista tio kan förklaras med att de som en gång i tiden byggde bryggan inte längre känns vid den på grund av flytt eller att de helt enkelt inte längre är i livet.
– Det här har ju pågått under så väldigt lång tid, att det kan vara en förklaring till att vi inte får kontakt med de sista tio, säger han.
Det nya bryggprogrammet och riktlinjerna för privata bryggor, understryker också att bryggan inte alls är privat i den bemärkelsen att endast ägaren får nyttja den. En ”privat brygga” på allmän plats längs Bottenån eller i sjön, får användas lika mycket av övriga invånare som av den som står som ägare i avtalet med kommunen.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.