I höst kommer kommunen riva tio stycken privata bryggor längs Bottenån – om inte dess rättmätiga ägare hör av sig till ansvarig förvaltning (näringslivsavdelningen) på kommunen snarast.
I våras kunde LindeNytt rapportera att kommunen har för avsikt att röja upp på ett område som sedan länge saknat tillsyn. Det handlar om privata bryggor längs Bottenån och i Lindessjön, bryggor vars ägare i nästan 100 procent av fallen helt saknar tillstånd för att ha bryggan där.
I april begav sig tjänstemannen Jesper Almlöf ut för att informera bryggägarna om kommunens planer på nya riktlinjer för att ha en så kallad privat brygga på allmän plats. Totalt 71 bryggor hittades och ”lappades” med ett informationsblad i vilket bryggans ägare uppmanades ge sig till känna. Kartläggningen av bryggor och dess ägare är nu i sitt slutskede och de allra flesta bryggägare har hört av sig till kommunen.
– Ingen av de jag har pratat med har varit negativ till det här, utan ser det som något bra, kommenterar Jesper Almlöf.
Av totalt 71 bryggor har kommunen fått kontakt med ägarna till hela 61 stycken. De 10 som fortfarande saknar ägaruppgift, kommer att rivas i höst om inte dess rättmätiga ägare vaknar i elfte timmen och kontaktar kommunen.
Almlöf tror att förklaringen till tystnaden från de sista tio kan förklaras med att de som en gång i tiden byggde bryggan inte längre känns vid den på grund av flytt eller att de helt enkelt inte längre är i livet.
– Det här har ju pågått under så väldigt lång tid, att det kan vara en förklaring till att vi inte får kontakt med de sista tio, säger han.
Det nya bryggprogrammet och riktlinjerna för privata bryggor, understryker också att bryggan inte alls är privat i den bemärkelsen att endast ägaren får nyttja den. En ”privat brygga” på allmän plats längs Bottenån eller i sjön, får användas lika mycket av övriga invånare som av den som står som ägare i avtalet med kommunen.
Löa friskola har blivit något av specialister när det gäller att bygga spektakulära fågelholkar. För tredje året i rad har skolan nämligen tagit plats som en av 15 finalister i SM i fågelholk. Av totalt 750 inskickade bidrag finns deras finurliga alster ”Fredsduvan” med bland de utvalda. Årets tema för fågelholken har koppling till världsläget.
– Vi har pratat en del i skolan om krig, FN, fred och frihet, och då var det någon i gruppen som kom på idén att vi skulle göra en fredsduva, berättar Annette Alexandre, klasslärare för förskoleklassen och projektledare för fågelholksbygget på Löa friskola.
Måndagen den 1 april 2024 fick de beskedet som alla föräldrar fruktar – deras son hade omkommit i en fruktansvärt tragisk olycka. På dagen ett år senare vill föräldrarna rikta ett stort tack till alla som funnits där i sorgens mörkaste dagar, i saknaden av Andreas.
Biljettförsäljningen till 2025 års Caprice med Manskören Harmoni har rusat ända sedan plåtarna släpptes vid månadsskiftet november/december. För att ingen skall behöva vända i dörren på grund av lapp på luckan, öppnar man nu ännu en sidoläktare för att försäkra sig om att alla som vill ska få chansen att se showen – som i år kommer med en extra krydda.
De är de allra första vårfåglarna. De börjar att ropa under natten redan under den tidiga vårvintern. Jag talar om ugglorna. Nu är det nämligen deras högtid, en tid man kan höra dem ropa i våra skogar.
INSÄNDARE/DEBATT: Ytterligare försämring för människor, ekonomi och miljö i Bergslagen är aktuellt I Lindesberg har Staten centralt ett servicecenter. Där erbjuds vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Den nya gatubelysningen i området Torphyttan har väckt frågor från allmänheten. Ett par av armaturerna ger nämligen ifrån sig ett rött sken istället för det normala vita. Det finns dock en förklaring till fenomenet. LindeNytt har varit i kontakt med Mats Ivarsson, som är ansvarig för belysningen i Lindesbergs kommun. Han bekräftar att det inte är något fel på armaturerna, utan att det finns en anledning till att man har valt ett rött ljus på den aktuella platsen.
I skogarna vid Resta, strax utanför Ramsberg, fick Sara Lindlöf i förra veckan syn på ett lodjur som lugnt spatserade bland träden.
– Jag hade ju bara sett lodjur på djurpark innan, så det var jättehäftigt att få se på riktigt! säger hon till LindeNytt.
I Sverige har vi tidigare varit självförsörjande på el och därtill varit stora exportörer! Den inhemska elkonsumtionen har sedan 80-talet minskat dels beroende på effektiviseringar med exempelvis värmepumpsteknik! Den elbrist och då framförallt i landets södra del med kraftigt förhöjda priser beror dels på export till t.ex. Tyskland och dels på att den mesta produktionen finns i norr! Tyskland har skrotat sin kärnkraft och med brist på fossil gas så eldar man kol med stora utsläpp!