I höst kommer kommunen riva tio stycken privata bryggor längs Bottenån – om inte dess rättmätiga ägare hör av sig till ansvarig förvaltning (näringslivsavdelningen) på kommunen snarast.
I våras kunde LindeNytt rapportera att kommunen har för avsikt att röja upp på ett område som sedan länge saknat tillsyn. Det handlar om privata bryggor längs Bottenån och i Lindessjön, bryggor vars ägare i nästan 100 procent av fallen helt saknar tillstånd för att ha bryggan där.
I april begav sig tjänstemannen Jesper Almlöf ut för att informera bryggägarna om kommunens planer på nya riktlinjer för att ha en så kallad privat brygga på allmän plats. Totalt 71 bryggor hittades och ”lappades” med ett informationsblad i vilket bryggans ägare uppmanades ge sig till känna. Kartläggningen av bryggor och dess ägare är nu i sitt slutskede och de allra flesta bryggägare har hört av sig till kommunen.
– Ingen av de jag har pratat med har varit negativ till det här, utan ser det som något bra, kommenterar Jesper Almlöf.
Av totalt 71 bryggor har kommunen fått kontakt med ägarna till hela 61 stycken. De 10 som fortfarande saknar ägaruppgift, kommer att rivas i höst om inte dess rättmätiga ägare vaknar i elfte timmen och kontaktar kommunen.
Almlöf tror att förklaringen till tystnaden från de sista tio kan förklaras med att de som en gång i tiden byggde bryggan inte längre känns vid den på grund av flytt eller att de helt enkelt inte längre är i livet.
– Det här har ju pågått under så väldigt lång tid, att det kan vara en förklaring till att vi inte får kontakt med de sista tio, säger han.
Det nya bryggprogrammet och riktlinjerna för privata bryggor, understryker också att bryggan inte alls är privat i den bemärkelsen att endast ägaren får nyttja den. En ”privat brygga” på allmän plats längs Bottenån eller i sjön, får användas lika mycket av övriga invånare som av den som står som ägare i avtalet med kommunen.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Den 11 april 1869 utbröt en fasansfull brand, som ödelade hela 27 gårdar i Lindesberg, däribland kyrkan, rådhuset, stadshotellet och tingshuset. En brand som startade till följd av en rad olyckliga omständigheter, vars människoöden man snart kan få uppleva genom Spektakelteaterns nya uppsättning som fått namnet Stadsbranden.
– Det är ju en hemsk berättelse på alla sätt, med rättsliga efterföljder, om skuld och att leva med elden som skugga. Men det är också en hoppfull berättelse, om en vilja att inte ge sig, att tro på att man kan bli fri från saker, förklarar regissör Stefan Jansson.
Strax före klockan åtta på fredagsmorgonen larmades räddningstjänsten ut till en befarad villabrand utanför Lindesberg. Väl på plats kunde man snart konstatera att det inte rörde sig om någon brand – utan ett väderfenomen.
När Daniel Andersson köpte Frövi Hotell 2019 var energin på topp. Nu, efter några svåra år och ett misslyckat försäljningsförsök, överväger han att behålla hotellet – men med hjälp av en ny aktör som kan ta över restaurangen.
– Jag söker efter en utomstående aktör som kan ta över restaurangdelen för en eventuell fortsatt drift av hotellet, förklarar Daniel Andersson.
Efter en sommar kantad av blåst, trasiga tält och envis kamp får Elin Olofsson och Gåvoboden i Lindesberg nu en nystart. Genom att kroka arm med Lindes skrädderi får verksamheten inte bara en ordentlig lokal med tak över huvudet – utan också nya möjligheter att utveckla sitt arbete med återbruk och hållbarhet.
– När den här chansen dök upp kändes det som en skänk från ovan. Det är ett så fantastiskt bra samarbete, just det här med återbruk och skrädderi på ett och samma ställe, säger Elin Olofsson, initiativtagare till Gåvoboden i Lindesberg.
INSÄNDARE/DEBATT: Vindkraftsprojektet Älgfallet påverkar Lindesbergs kommun minst lika mycket som Nora – men Lindesbergsborna får ingen möjlighet att påverka beslutet.
Discgolf är en ny sporttrend i Sverige som närmar sig Lindesberg. Mellan åren 2021 och 2025 så har antalet banor ökat med 62% från 505 banor i landet till 809 banor. Nästa år kommer även Lindesberg att kunna välkomna nya och gamla spelare till discgolfen. Bygget av en discgolfbana i Fritidsbyns skog är i full gång och förväntas öppna till vår.
– Nu jobbar vi på så länge snön håller sig borta och det inte blir för kallt, berättar Mona Ek, som är en av initiativtagarna till projektet.
Under de senaste dagarna har flertalet kommuner redan avvisat regeringens initiativ som går ut på att få fler personer att frivilligt återvandra till sina hemländer. I Lindesberg håller man dock dörren öppen för dialog med regeringens samordnare i den här frågan.
– Jag menar att demokratin stärks när vi lyssnar, inte när vi stänger dörrar. Regeringens samordnare har bjudit in till dialog och jag ser inga problem med att lyssna samt framföra vårt perspektiv, kommenterar kommunstyrelsens ordförande, Tomas Klockars, i ett pressmeddelande på torsdagen.