LindeNytts nya volleybloggare är en 21-årig Södertäljetjej som har något som ingen i laget har, nämligen två raka SM-guld. Nu är hon sugen på det tredje, vilket skulle göra Emma Westerberg till relativt unik i svensk volleyboll.
I våras så var hon med och spelade hem guldet till Lindesberg, men året innan var hon i rivalen Katrineholm som det året slog ut Lindesberg i semifinalen. Vägen till guldet är dock lång att vandra och Emma ser flera aspiranter till guldet.
– Jag ser Engelholm, Hylte/Halmstad och givetvis Katrineholm som de lagen som det kommer att stå mellan i slutändan, säger Emma.
Inte Örebro?
– Lag kan alltid överaska, kommer de till slutspel så kan allt hända.
Hittills så har Britney Brown varit coach Knights val som passare i förstauppställningen. Hur hanterar du det?
– Jag försöker att inte dela upp det och se mig själv som andrepassare. Jag jobbar bara på för att vara redo när jag får speltid. Ett exempel är ju Margie, när hon blev skadad så var det någon annan som fick kliva fram.
Gillar du konkurrensen?
– Ja, och jag tror att konkurrens är jätteviktigt, det får alla att ge mer.
Hur såg det ut förra året?
– Då var det jag och Josephin Tegenfalk och man kan säga att hon var förstepassare under hela året, men i slutspelet så fick jag väldigt mycket speltid. Säsongen är så lång så det kan gå upp och ner för allla.
Lär du dig mycket av Britney?
– Vi har ett bra utbyte och kommunicerar mycket om saker som kanske inte de andra spelarna ser, så vi hjälper varandra med detaljer i spelet.
Vad är dom viktigaste egenskaperna eller saker som man måste kunna för att bli en bra passare?
– Det är ju passaren som styr och bestämmer mycket av spelet, så bra speluppfattning är nog den viktigaste egenskapen. Passaren ser till att laget följer den matchplan som tränaren har lagt upp. Man måste också ha känslan för vilken spelare som är het i vilken situation och läge.
Jag har sett att ni passare vid servemottagning drar i tröjan för att skymma och har sen flera olika hemliga tecken som ni gör med handen, vad ska det vara bra för?
– Det är när vi ska ta emot serven som jag som passare bestämmer vilket spel och kombination det ska bli, och då ger jag ett förrutbestämt tecken till de andra spelarna. Sen beror det ju på hur bra serven är och hur servemottagningen lyckas om vi får till det spelet, annars så får vi improvisera.
Hinner ni kommunicera under en längre boll, eller hoppar alla och hoppas att du ska passa till dem?
– Då kommunicerar vi, det måste vi göra. Men då är det inte bara passaren som bestämmer utan det kan till exempel bero på hur centern rör sig under spelets gång och hur de vill ha passet.
Om vi tittar på säsongen så här långt för laget, hur tycker du det har varit?
– Jag tycker att det har känts bra trots att vi har haft det lite tufft. Det började med Margie Giordanos skada och i samma veva så hade vi en del andra skador så vi åkte på några förluster. Nu känns det som att vi har tagit oss förbi det. Det tar ju tid att spela ihop en ny uppställning, vi hade en inkörd uppställning som vi jobbat på sen augusti, det är klart att det tar tid att få resultat med en ny uppställning.
Det var kul att se hur ni i semifinalen mot Gislaved vände och vann matchen med flera ordinarie startspelare borta, var det vändpunkten?
– Jag tror inte att vändpunkten kom bara så där utan något som vi jobbat oss igenom till. Det var en process att bearbeta, tanken på att Margie kanske inte kommer spela mer den här säsongen. Men det var en väldigt skön vinst. I omklädningsrummet efter så sa vi att det var vi som bara bestämde oss för att vinna.
Vem är det som kliver fram istället för Margie?
– Jag tycker att Nadya Greseva har klivit fram på ett föredömligt sätt, både på och utanför planen. Det tycker jag att hon ska ha beröm för.
Vad har du för personliga mål för säsongen?
– Har inga tydligare mål än att jobba på. Tror att jobbar man tillräckligt hårt så ger det resultat förr eller senare. Sen så vill jag förståss spela final igen, det vore jättehäftigt, oavsett vilket motstånd. Vi hade 1300 personer i publiken här, det är en upplevelse som man inte glömmer i första taget.
Vilket var häftigast, första eller andra guldet?
– Det där är jättesvårt, men måste jag välja så blir det senaste guldet. Första finalen för Lindesberg och mycket folk på läktarna. Med Katrineholm så sägrade vi segern på bortaplan, så det blir en annan känsla.
Snabbfrågor:
Storstad eller landsort?
– Landsort, men nära till storstad.
Smash eller block?
– Block, det ger en härlig skön känsla.
Skidbacke eller strand?
– Strand
Bio eller teater?
– Bio är mysigt, går aldrig på teater.
Fisk eller en köttbit?
– Älskar båda, men kött om jag måste välja.
Till sist: Avslöja något som ingen vet om dig, eller en dold talang?
– Jag kan prata rövarspråket flytande och så kan jag röra näsan med tungan.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
Judodräkter, hockeyskydd och fotbollsskor fick ge plats åt stiliga kostymer och vackra klänningar, när årets Idrottsgala gick av stapeln på Lindeskolan under onsdagskvällen. En gala där årets främsta prestationer bland eleverna på Idrottscollege utsågs, under mycket festliga och glamourösa former.
Arbetet med Lindesbergs första discgolfbana, Trolltorpets Discgolfbana, är i full gång och under lördagens avslutades det tyngsta jobbet med banans nio korgar. Den nionde maj vid 10-slaget på förmiddagen är det planerat att hela banan kommer att stå klar och kommer under samma lördag att invigas med allt från foodtrucks och olika tävlingar samtidigt som det förväntas bli en riktig häftig stämning.
– Det kommer att bli jätteroligt, säger Mona Ek.
På torsdag startar judo-EM i Georgiens huvudstad, Tbilisi, där Europas främsta utövare av sporten ska kämpa om mästartitlarna. Den svenska truppen består den här gången av tre starka kvinnor, två av dessa från Frövi Judo. Ida Eriksson och Ingrid Nilsson får sällskap i mästerskapet av Tara Babulfath, som tog ett historiskt OS-brons 2024.
Det blev seger! WSK Lindeberg fortsätter att klättra i klasstrappan efter att man avgjorde det sista kvalspelet till Division 1 mot Per-Ols. Slutspelets storfavorit gästade Lindesberg i ett underläge där WSK Lindesberg fortsatte att rida på den otroliga formvågen och tar sig även obesegrade genom två tunga kvalspel. Nu väntar spel i Division 1 till den kommande säsongen.
– Jag är helt euforisk just nu och vet inte vad mer jag kan säga, säger Magnus Lissmats.
På måndag är det dags att inleda det avslutande kvalspelet där en plats i Allsvenskan står på spel. Bäst av tre spelade matcher är förutsättningarna, varav måndagens match är den enda som spelas i Lindesberg Arena. IFK Ystad HK står för det starka motståndet och en ännu starkare handbollstradition bakom sig men LIF Lindesberg har bestämt sig, de ska uppåt.
– Vi går in till slutkvalet för att ta den Allsvenska platsen, säger Joakim Bååk.
Boden kom, Boden såg och Boden får spela ännu en match i Lindehov under morgondagen. Laget från norr hade stora chanser att avgöra slutspelets semifinal och med en sista seger ta sig vidare till HockeyEttans norra finalspel mot Hudiksvalls HC. Lindlöven ville däremot annat och tvingade fram en ny hemmamatch inom semifinalen inför stående ovationer.
– Det är en skön vinst och det är klart att vi njuter av det här men våra tankar ligger på morgondagen, säger Oliver Arle Östergren.
För tre år sedan slog han världsrekord i sidovagnsmotorcykel på is, nu har Mikael Wedegård från Fellingsbro blivit svensk mästare på isbana. Tillsammans med sin så kallade burkslav Daniel Asplund tog de hem guldet i Årsunda på söndagen.
– Vi hade de andra i hasorna hela tiden, men de lyckades aldrig komma om, skrattar Mikael.