På sikt kan ett fortsatt avtal med Masugnen betyda att Lindeskolan tvingas dra ner på antalet lärare. Samtidigt kan det innebära att även Masugnen tvingas vidta den åtgärden. Men så långt bör det inte gå, påpekar Per Svanström, rektor på Lindeskolan. –Skulle avtalet inte upphöra nu 2002 som det är sagt så drabbar det inte oss omgående. Lärarna har en uppsägningstid på ett år och då hinner man rida ut den perioden. Den höga kompetens som våra lärare har kommer att behövas när eleverna strömmar in i framtiden. År 2002 blir oavsett utgång ingen kris. Det är året därpå som konsekvenserna av ett förlängt avtal med Masugnen skulle synas. Och då måste kommunen skjuta till mer pengar till verksamheten för att det ska gå runt, annars blir det i värsta fall att lärare på antingen Masugnen eller Lindeskolan tvingas sägas upp från sin tjänst, säger Svanström. Det är det värsta scenariot, även om det inte är troligt så är man ändå medveten om att risken finns och kan komma att drabba verksamheten.
Problemet som Svanström ser det är att elevgrupperna idag är splittrade. Ett exempel är att det på Lindeskolan sitter 15 elever i en grupp och samtidigt så sitter lika många elever på Masugnen i en likadan grupp. Dessa elever borde istället bli en enda grupp. Om så var fallet skulle det betyda att Lindeskolan går jämnt ut rent ekonomiskt istället för att man tvingas betala 50 000 extra för att eleverna sitter på en annan plats. En omöjlighet idag då ekonomin inte är sund och bidragen för Kunskapslyftet försvinner.
-På grund av vår dåliga ekonomi vill vi istället se fulla klassrum då möjligheten och kompetensen finns här på skolan. Vi har trots allt en budget vi måste följa som alla andra, säger Svanström. Men det blir svårt att följa den budgeten om avtalet fortsätter att splittra elevgrupperna och tvingar Lindeskolan att bistå med pengar till samma utbildning utanför Lindeskolans väggar. I slutänden handlar det om merkostnader på ca en miljon kronor.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Den 11 april 1869 utbröt en fasansfull brand, som ödelade hela 27 gårdar i Lindesberg, däribland kyrkan, rådhuset, stadshotellet och tingshuset. En brand som startade till följd av en rad olyckliga omständigheter, vars människoöden man snart kan få uppleva genom Spektakelteaterns nya uppsättning som fått namnet Stadsbranden.
– Det är ju en hemsk berättelse på alla sätt, med rättsliga efterföljder, om skuld och att leva med elden som skugga. Men det är också en hoppfull berättelse, om en vilja att inte ge sig, att tro på att man kan bli fri från saker, förklarar regissör Stefan Jansson.
Strax före klockan åtta på fredagsmorgonen larmades räddningstjänsten ut till en befarad villabrand utanför Lindesberg. Väl på plats kunde man snart konstatera att det inte rörde sig om någon brand – utan ett väderfenomen.
När Daniel Andersson köpte Frövi Hotell 2019 var energin på topp. Nu, efter några svåra år och ett misslyckat försäljningsförsök, överväger han att behålla hotellet – men med hjälp av en ny aktör som kan ta över restaurangen.
– Jag söker efter en utomstående aktör som kan ta över restaurangdelen för en eventuell fortsatt drift av hotellet, förklarar Daniel Andersson.
Efter en sommar kantad av blåst, trasiga tält och envis kamp får Elin Olofsson och Gåvoboden i Lindesberg nu en nystart. Genom att kroka arm med Lindes skrädderi får verksamheten inte bara en ordentlig lokal med tak över huvudet – utan också nya möjligheter att utveckla sitt arbete med återbruk och hållbarhet.
– När den här chansen dök upp kändes det som en skänk från ovan. Det är ett så fantastiskt bra samarbete, just det här med återbruk och skrädderi på ett och samma ställe, säger Elin Olofsson, initiativtagare till Gåvoboden i Lindesberg.
INSÄNDARE/DEBATT: Vindkraftsprojektet Älgfallet påverkar Lindesbergs kommun minst lika mycket som Nora – men Lindesbergsborna får ingen möjlighet att påverka beslutet.
Discgolf är en ny sporttrend i Sverige som närmar sig Lindesberg. Mellan åren 2021 och 2025 så har antalet banor ökat med 62% från 505 banor i landet till 809 banor. Nästa år kommer även Lindesberg att kunna välkomna nya och gamla spelare till discgolfen. Bygget av en discgolfbana i Fritidsbyns skog är i full gång och förväntas öppna till vår.
– Nu jobbar vi på så länge snön håller sig borta och det inte blir för kallt, berättar Mona Ek, som är en av initiativtagarna till projektet.
Under de senaste dagarna har flertalet kommuner redan avvisat regeringens initiativ som går ut på att få fler personer att frivilligt återvandra till sina hemländer. I Lindesberg håller man dock dörren öppen för dialog med regeringens samordnare i den här frågan.
– Jag menar att demokratin stärks när vi lyssnar, inte när vi stänger dörrar. Regeringens samordnare har bjudit in till dialog och jag ser inga problem med att lyssna samt framföra vårt perspektiv, kommenterar kommunstyrelsens ordförande, Tomas Klockars, i ett pressmeddelande på torsdagen.