Lindesbergs kommun har de senaste åren tappat i antal invånare. Orsakerna är flera, bland annat att antalet nyfödda inte väger upp till antalet döda. För några månader sedan tycktes man dock se att denna onda cirkel verkade bruten. I augusti redovisades halvårsprognosen och visade en tillväxt och ökning av invånarantalet med 70 personer. Även om man redan då visste att siffran skulle sjunka i årsslutet, så var man ändå positiv och trodde på ett plus – om än marginellt, och så verkar det nu bli. Utflyttningsmånaderna augusti, september och oktober, då många avgångsstudenter väljer att flytta från orten, har inte dragit ner siffran så kraftigt som annars är normalt. Inflyttningen har vägt upp rejält jämfört med tidigare år.
Det tidigare stora födelseunderskottet är den faktor man sett allvarligast på i befolkningsfrågan. Det låga födelseantalet tolkades som att kommunens medelålder bara blev högre och högre – en synnerligen allvarlig utveckling. När det tredje kvartalet redovisades kunde man därför glädja sig åt att inflyttningen ökat och likaså minskade födelseunderskottet. Födelseunderskott är en jämförelse som görs nyfödda kontra döda. Där hade Lindesberg ”bara” ett underskott på 2 personer. Jämfört med tidigare är detta mycket positivt. I fjol var underskottet 9 i tredje kvartalet.
Inflyttning kontra utflytt: Efter tredje kvartalet visade statistiken att fler flyttat in än vad som flyttat ut från kommunen. Överskottet var då 19 personer. De församlingar som står för en ökning är Lindesberg och Frövi. Övriga småorter har dock en neråtgående trend. Generellt är inflyttningsnettot ändå mycket positivt och en ökning jämfört med föregående år.
Den kanske mest intressanta frågan är ändå vad som ligger till grund för Lindesbergs framgång. Är det arbete och trygghet, en bra stad att bo i som barnfamilj, som lockar. Eller är det så att lågkonjunkturen drar ner på utflyttningar och därför ger en trevligare redovisning? Erfarenheten säger att lågkonjunktur oftast leder till minskad utflytt från mindre orter. Skulle detta vara orsaken kan tyckas att trendbrott är ett missvisande ord. Frågorna är många och ännu har inte alla frågetecken rätats ut.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.
Visa hela artikeln
Bildspecial: Dani M gästade Stjärnskottsfestivalen 
