Den planerade förskolan på Kyrkberget kan komma att bli en byggnad som påkallar förbipasserandes uppmärksamhet på grund av dess form. Enligt ett av flera förslag vill man bygga en helt rund fastighet. Detta för att få ut maximal komfort då man skall bygga enligt lågenergimodellen, ett passivhus utan traditionellt uppvärmningssystem.
En rund form innebär minsta omslutande yta och det är det optimala när man skall ta vara på värmen i ett hus som saknar ett vanligt uppvärmningssystem. Enligt Roger Sixtensson, fastighetschef på Libo, kan man garantera normal komfort genom denna lösning. Men den runda formen är inte ett krav även om det är det optimala. Med anledning av den verksamhet man bygger för, så blir det optimalt ändå. Totalt 80 barn skall få plats i den nya förskolan och det innebär lika många små ”järnkaminer” som alstrar värme. Förutsättningarna är därför mycket goda för det passiva konceptet.
-Ett passivhus tar nämligen tillvara på all värme från människor och apparater och håller den kvar i byggnaden. Det är bara om lokalerna är tomma under en längre tid, samtidigt som det är riktigt kallt ute, som temperaturen sjunker. Men då finns alternativet fjärrvärme som fungerar som en backup när eller om det behövs ett värmetillskott, förklarar Sixtensson.
Passiva hus saknar alltså golvvärme, radiatorer och dylikt. För att klara svenskt klimatförhållande, bygger man istället mycket tätt och med rejäl isolering i golv, väggar och tak samt installerar ett extremt effektivt ventilationssystem.
-Det är bara i entréerna man väljer att ha golvvärme eftersom det dras in mycket fukt från blöta skor. Det är mer en säkerhetsåtgärd för att byggnaden skall må bra på sikt, förklarar han.
Förskolan på Kyrkberget projekteras just nu och framåt senvintern kommer bygglovshandlingarna behandlas av BMB. Om bygglovet beviljas kommer byggstart ske i vår. Libo räknar med att byggtiden är 10 månader och kostnaden minst 20 miljoner kronor. Storleken blir cirka 1300 kvm uppdelad i flera avdelningar. En av dessa kommer att vara öppen för andra skolor vid exempelvis studiedagar på Kyrkberget. Även föreningar kommer att få tillgång till denna lokal.
Fotnot: Sedan 2009 bygger Libo totalt 16 hyresrätter enligt modellen passivhus i Frövi. Projektet är idag i sitt slutskede och har väckt stor uppmärksamhet och intresse sedan byggstarten för ett år sedan.
På måndag nästa vecka ska Barn- och utbildningsnämnden fatta nytt beslut gällande Vedevågskolans framtid. Förslaget som ligger till beslut är att lägga ned skolan helt från och med hösten 2026.
– Eftersom vi har tagit beslutet en gång, så tror jag inte att det blir någon skillnad, men jag kan ju inte säga det med säkerhet så klart, säger nämndens ordförande Lillemor Bodman (M).
Under våren och sommaren har polisen genomfört en trygghetsundersökning i lokalpolisområde Lindesberg, vilket omfattar kommunerna Lindesberg, Nora och Ljusnarsberg. I ett inlägg på polisens Instagram meddelar man att resultatet från enkätundersökningen nu har sammanställts – och resultatet tolkas som positivt.
– Det glädjer mig och mina kollegor att se resultaten, som generellt visar en övervägande trygghet i samtliga delar av vårt lokalpolisområde, säger Johanna Olsson, lokalpolisområdeschef i Lindesberg.
Under söndagen kunde LindeNytt rapportera att en butik i Gusselbyområdet (Aspa) drabbats av en stöld av hästsadlar. Då var omfattningen fortfarande okänd och likaså godsvärdet. På måndagen bekräftas dock att stölden har varit mycket omfattande med ett godsvärde på närmare en miljon kronor.
Idag presenterar Småföretagarnas Riksförbund sin årliga kartläggning som visar förutsättningarna för små och medelstora företag att verka i landets samtliga kommuner. SmåföretagarIndex 2025 visar att Lindesbergs kommun halkar ner till plats 246 av Sveriges 290 kommuner – en försämring med 64 placeringar jämfört med i fjol.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Den 11 april 1869 utbröt en fasansfull brand, som ödelade hela 27 gårdar i Lindesberg, däribland kyrkan, rådhuset, stadshotellet och tingshuset. En brand som startade till följd av en rad olyckliga omständigheter, vars människoöden man snart kan få uppleva genom Spektakelteaterns nya uppsättning som fått namnet Stadsbranden.
– Det är ju en hemsk berättelse på alla sätt, med rättsliga efterföljder, om skuld och att leva med elden som skugga. Men det är också en hoppfull berättelse, om en vilja att inte ge sig, att tro på att man kan bli fri från saker, förklarar regissör Stefan Jansson.
Strax före klockan åtta på fredagsmorgonen larmades räddningstjänsten ut till en befarad villabrand utanför Lindesberg. Väl på plats kunde man snart konstatera att det inte rörde sig om någon brand – utan ett väderfenomen.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi ser behovet av att Lindesbergs kommun tydligt markerar var vi står i frågan om regeringens initiativ kring så kallad frivillig återvandring. Det här handlar om värderingar, inte bara om att ”lyssna”.
Visa hela artikeln
Stadsbrandens människoöden gestaltas i Spektakelteaterns nya uppsättning: ”Hemsk berättelse” 
