Innebandyn har växt till en riktigt stor sport i Sverige, kanske har handbollen något att lära där? Det är en av mina reflektioner när jag tittar på två parallellt pågående världsmästerskap.
Det pågår två stora internationella mästerskap i våra grannländer i detta nu.
Dam-VM i handboll och dam-VM i innebandy. Två vitt skilda sporter där inledningen har det gemensamt att Sverige initialt gått fram som rena ångvältar.
Innebandygänget som är i Finland och krigar har verkligen krossat allt motstånd och tagit sig till kvartsfinal efter tre raka segrar och 40-3 i målskillnad. Tyskland, Tjeckien och Lettland har lagts på rygg med väldiga siffror.
De svenska handbollsdamerna, som befinner sig i Danmark, inledde även de med en förkrossande storseger, 37-23 mot Angola, innan det blev betydligt tightare (seger 31-30) mot Polen. Ikväll väntar Nederländerna.
Nå väl, jag gläds naturligtvis med de svenska framgångarna i de här mästerskapen och imponeras av tjejernas insatser. Men jag måste konstatera en sak. Det är bara en av idrotterna som jag finner något större nöje i att titta på – det är handbollen.
För även om tekniken och farten i innebandyn ibland är bländande finner jag den ganska stereotyp att titta på. Kombinationen mellan brutalt köttande och fenomenal finess som handbollen har i sitt register finns helt enkelt inte i den inte fullt lika fysiska innebandysporten. Jag har svårt att bli riktigt engagerad på samma sätt som när jag tittar på handbollsmatcher.
Det får mig att fundera. Innebandyn har växt till en av våra ledande idrotter med en väldig massa utövare samtidigt som Sverige ju faktiskt är en världsnation inom idrotten. Samtidigt som handbollen, vilket är min känsla, hamnar mer och mer i bakvattnet. Frågan är vad handbollen kan lära sig av innebandyn för att växa sig starkare som idrott?
Delvis beror det naturligtvis på att Sverige fallit tillbaka och bortsett från några starka EM på damsidan inte gjort några särskilt imponerande resultat ute i världen, vare sig på dam- eller herrsidan, på länge. Men handboll är så pass intressant att titta på och lätt att ta till sig att intresset i mina ögon borde vara större.
De högsta serierna på dam- och herrsidan får förstås sin beskärda del av uppmärksamhet även om det inte är jättemycket det heller. Kanske med all rätt med tanke på hur exempelvis Elitserien utarmas för varje år. Men kikar vi längre ner i hierarkin är det tunt. På orter som Lindesberg där handbollen har en stark ställning finns naturligtvis intresset, men i ett bredare perspektiv är det tyvärr ödsligt. Handbollsallsvenskan är exempelvis en betydligt mer underhållande form av gladiatorspel än vad många utifrån inser. Frågan är bara hur de ska lockas till hallarna (eller tevesändningarna)?
Handbollen borde kanske blicka mot innebandyn för att se hur det går att locka så väl nya åskådare som utövare. Det är en vacker idrott som borde kunna växa och glädja fler.
För handen på hjärtat. Handboll är en alldeles fantastisk sport som förtjänar större uppmärksamhet och genomslag. Det är min stora bestående känsla när jag avnjuter de svenska framgångarna i de helt olika sporternas världsmästerskap så här strax innan jul.
Det blev en repris från damernas serieinledande bortamatch när Lindesbergs första futsalmatch i den högsta ligan skulle spelas under lördagen. Svärtinge är ett väletablerat lag inom Svenska Futsalligan och gav också en kross i Lindesberg Arena. Mot slutet av den historiska hemmamatchen så blev det två snabba hemmamål innan slutsignalen ljöd och slutresultatet 9-2 blev fastställt.
– Vi vet att det kommer att bli tufft men vi är ödmjuka inför uppgiften, säger Emelie Alfredsson.
På lördag spelas en historisk match i Lindesberg Arena. För första gången någonsin så spelas en match inom Svenska Futsalligan, den högsta ligan inom futsal, i Lindesberg. Samtidigt är det även stort för IFK Lindesberg som även föreningen gör debut inom en högsta liga.
– Det är ju det här som man vill uppnå oavsett vilken sport som man utövar, säger Martin Eriksson.
Det är en stor glädje inom IFK Lindesberg. Söndagens gemensamma säsongsavslutning av A-lagens respektive serie slutade båda med seger, vilket ger en ljuvlig eftersmak. Förutom att herrarna kan börja ladda upp inför ett kvalspel mot en återkomst i Division 4 så står det samtidigt klart att Lindedamerna är klara för en kommande säsong i Division 2.
– Den första gången sedan 80-talet som Lindesberg har en damtrupp i Division 2, så det är verkligen historiskt, säger Martin Eriksson.
Arlandalaget åkte på en rejäl kraschlandning när Lindlöven gjorde sin första seriematch för säsongen i Lindehov. Till mittperioden så kunde det retroklädda hemmalaget skjuta in tre mål på fem minuter, varav två av målen gjordes i boxplay. Även om det inte är Lindlövens bästa match i historien så fick lagets nya målvakt, Alfred Svensson, hålla nollan i sin första Lindlöven-match.
– Även om vi har mycket puck så måste vi bli spetsigare och bli mer effektiva, säger Lennart Hermansson.
På lördag går årets upplaga av Linde Judo Open av stapeln i Lindesberg arena. För tredje året i rad har antalet anmälda passerat 500-strecket, med råge. Dessutom får man den här gången besök av utländska klubbar från Nederländerna, Norge och Danmark.
– Det kommer bli en judofest utan dess like, säger Johan Orrbo.
I våras skulle LIF Lindesberg kvala sig tillbaka till Handbollsallsvenskan, efter en andra plats inom Division 1, men föll dessvärre på målsnöret mot det vassa IFK Ystad HK. På söndag inleds en ny säsong inom Handbollsettan där LIF Lindesberg kommer med nya hungriga ungdomar och en ny huvudtränare som vill visa upp den rekordunga spelartruppen inför hemmapubliken.
– Jag tycker ändå att det känns bra, säger Elias Andersson.
Det blev en makalös folkfest på Linde Raceway, när StreetWeek gästade Lindesberg under fredagen. 160 förare med enorma hästkrafter under huven, pressade ur det sista ur motorerna i jakten på de allra snabbaste tiderna. Det blev rekordsnabba tider, ett nytt banrekord, hastighetsrekord och ett nytt publikrekord, när folkhavet fullkomligen kokade längs den nyasfalterade banan.
– Jag är otroligt stolt, säger en trött men glad Mikael ”Blomman” Blomberg till LindeNytt.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
Jätteförlust i historiska hemmapremiären: ”Surt” 
Visa hela artikeln
