INSÄNDARE/DEBATT: Hemlösa är bland de mest utsatta i vårt samhälle, både socialt och ekonomiskt. Vem som hamnar i hemlöshet förändras, för en del handlar det endast om att man saknar bostad men i övrigt har ett helt fungerande liv. En del hemlösa lever med beroendeproblematik och eller psykisk ohälsa. Under lång tid sågs missbruk som brist på moral: skärp dig så får du hjälp!
Idag vet vi att en beroendesjukdom inte beror på en svag personlighet. Kvalificerad hjälp över tid i kombination med en trygg social situation medverkar till att vända utvecklingen i en positiv riktning. Därför förespråkar Kristdemokraterna Bostad Först. Utgångspunkten är att det första, och ibland enda, en hemlös behöver är ett eget boende – en plats att kalla sitt hem. Därefter erbjuds den hjälp som den boende vill ha och är mottaglig för. Krav ställs, som på alla hyresgäster, att hyran betalas, lägenheten sköts och att grannar inte störs. Verkligheten visar att åtta av tio klarar att långvarigt bo kvar i Bostad Först.
I vår budget avsätter vi 200 miljoner kronor för att stötta Bostad Först bland annat genom att de kommuner som startar nya Bostad Först-boenden får 100 000 kronor per ny lägenhet i startbidrag. Det räcker generellt till hyran i ett och ett halvt till två år.
Riksdagen ställde sig bakom Kristdemokraternas förslag att regeringen ska stötta kommunerna att vidareutveckla metoden Bostad Först. Det är positivt men det saknas en strategi för hemlöshet och det ansvaret ligger tungt på regeringen.
Strategin bör bland annat innehålla en plan för fler boenden för socialt utsatta med reducerad hyra, helst insprängda i vanliga bostadsområden. Vidare behövs ett förbättrat samarbete mellan Kronofogden, socialförvaltning och hyresvärdar så att vräkning av barnfamiljer och äldre kan undvikas i större utsträckning.
Ingen ska behöva fira jul som hemlös. Låt 2021 bli året då arbetet mot hemlöshet tas på allvar av riksdagens samtliga partier. Alla har rätt till en plats att kalla sitt hem.
Michael Anefur
Socialpolitisk talesperson och riksdagsledamot (KD)
Markus Lundin
Ordförande Kristdemokraterna i Lindesberg (KD)
Margareta Andergard
Vice ordförande Kristdemokraterna i Lindesberg (KD)
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.
Visa hela artikeln
Bildspecial: Dani M gästade Stjärnskottsfestivalen 
