Kan nya tävlingsformer locka unga?

Vick jobbar i team med Sören Karlsson. Vick är en vallhund, en Border Collie. Domarna har visat med sina vita spadar både femmor och sjuor och Sören, som varit med länge, tror på en andraplats. Det visade sig vid prisutdelningen att han fick rätt. Vann gjorde teamet Uma och Hanna eller som de heter med sina fulla namn – Gränsvallarens Umalin (också det en Border Collie) och Hanna Högström. Hon har haft hundar sedan hon var tolv och tycker att livet i en brukshundklubb ger mycket. Man kan dela intresset, få råd om man har bekymmer och glädjas tillsammans åt framgångar.

Foto: Hans Andersson.

Lindesbergs Brukshundklubb drog igång som självständig klubb på våren 1964. Den första kursen hölls på Kyrkberget och klubbhuset låg i närheten av lasarettet, men sedan av mitten av 70-talet hyr klubben för en billig penning hus och mark av kommunen på andra sidan stan – vid Aspensäng.

 – Det var många klubbar som bildades runt om i landet i mitten av 60-talet. Själv gick jag med 1969, berättar Bernt Eriksson, tidigare långvarig ordförande och idag hedersmedlem. Själv hade jag schäfrar, men idag har jag gått ner i storlek.

Även om det funnits klubbar sedan mitt av 40-talet, så blev det ett uppsving för femtio år sedan. Styrelseledamöterna som varit med ett tag drar sig till minnes att det kan ha varit ett populärt hundprogram på TV, som bidrog. Annars har brukshundarna sitt ursprung i försvaret. Det var t ex rapporthundar som sprang med meddelanden i en hylsa i ett band om halsen. Militären använde också sjukvårdshundar ( sökhundar) för att söka skadade. Ledarhundar har funnits länge. Idag kan hundar vara ”i bruk” både för barn och gamla. En skola har t ex en ”hundrum”, där hundarna bidrar med både empati och lugn och underlättar undervisningen. Det handlar om ”tjänstehundar”.

– Inom äldreomsorgen används nog hundar mest av sociala skäl men  det kan också vara hundar som används av gamla i eget boende – hundar som kan plocka upp föremål eller t ex ta av strumpor eller känna om en diabetiker måste ta sitt insulin, säger Gunnel Rikse, som är ordförande i Lindesbergs Brukshundklubb.

Människans bästa vän. Foto: Hans Andersson
För de flesta är hunden i första hand ett sällskap. Många av dem som söker sig till brukshundsklubben gör det för att lära den litet lydnad,  att den kommer när man kallar på den. Klubben har ca 180 medlemmar. Varje år så går ett fyrtiotal på valpkurs eller annan kurs och ett tiotal blir kvar som aktiva medlemmar.

– I mitten av 90-talet var det en nedgång i hunderiet, som Bernt Eriksson uttrycker det. Jag tror att det berodde på att folk fick det sämre ställt.

Men sedan har det ökat och inom styrelsen tror de att den stora 40-talistgenerationen skaffar hund på äldre dar och att det kommit till hundsportformer som banhoppning dvs agility:

– Där kan man ha en blandrashund och det är inte krav på stamtavla och registrering, säger Gunnel Rikse.

Göte Toftler i domartagen under DM vid Lindesbergs Brukshundsklubb. Foto: Hans Andersson.

En annan tävlingsform är  rallylydnad och då betyder inte rally att det ska gå fort, utan att hundar ”kör” en bana enligt ”kartläsarens” anvisningar som finns  efter banan och som visar både vägen och vad som ska genomföras.

Lindesbergs Brukshundklubb lägger ner en hel del arbete på att hålla klubbhuset i stånd. Bernt Eriksson nämner gamla profiler som Harry Kropp ( Linde Energi) och Arne Eriksson ( Bergslagens Plåt) som stått för mycket praktiskt arbete. Idag är kvinnorna minst lika aktiva – både i styrelsen och som medlemmar – och det är fler kvinnor som har olika uppdrag i klubben. Precis som i andra föreningar funderar styrelsen på hur man ska få med de unga. Ungdomssektionen är vilande. Klubben har inga bidrag och medlemsavgiften är 470 kr om året. Klubben ordnar också utställningar – något som både är roligt för hundägarna och ger tillskott i klubbkassan.