I slutet av november förra året lade socialnämnden fram ett förslag som skulle innebära att matlådor levererade av hemtjänsten skulle komma att bli betydligt dyrare än i dagsläget. Förslaget möttes av skarp kritik och under tisdagen meddelade kommunstyrelsens ordförande Bengt Storbacka (S) att man backar från förslaget.
– Det var så vi ville göra egentligen, men det blev fel med hemkörningsavgiften, säger Bengt Storbacka.
Socialnämndens förslag om att höja avgifterna på både matlådor och hemkörning till hemtjänstens brukare möttes av skarp kritik. Priset för en matlåda är idag 41 kronor plus en hemkörningsavgift om 11 kronor, men enligt socialnämndens förslag skulle det nya priset hamna på 57 kronor plus hemkörningsavgift om 41 kronor. Detta skulle innebära en prishöjning på hela 66 procent.
– Socialnämnden behöver som bekant spara pengar och nu ser vi över alla våra kostnader, där detta är en del i det arbetet, sade nämndens ordförande Mathz Eriksson till LindeNytt i november.
Men efter tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen meddelar ordförande Bengt Storbacka att man inte kommer att höja priset, åtminstone inte för hemkörningen.
– Det uppfattades av många som att fattiga människor skulle riskera att bli utan mat, men så är det inte. Vi höjer avgiften på matlådorna från 48 kronor till 57, där jämförbara kommuner ligger nästan 20 kronor högre än oss. Men vi har insett att hemkörningsavgiften ska vara kvar på 11 kronor, så den höjs inte. Vi klarar våra omkostnader med höjningen till 57 kronor, säger Storbacka.
Matlådor beviljas i dagsläget om den enskilde inte själv kan tillreda huvudmålet och inte kan tillgodose behovet på annat sätt. Den enskilde får kalla färdiglagade portionsrätter hemlevererade av hemtjänsten. Enligt socialnämndens förslag skulle dock endast personer med medicinska skäl få ta del av den tjänsten, något som har skapat en hel del oror bland de äldre.
– Medicinska skäl kan absolut vara att man är gammal och inte kan laga mat eller handla själv. Människor kan vara lugna, man kan äta sig mätt och ingen behöver gå i konkurs. Det var en enig kommunstyrelse som fattade beslut idag, och det känns jätteskönt, säger Bengt Storbacka.
Förslaget ska nu vidare till kommunfullmäktige för beslut, vilket sker den 14 februari.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.
Visa hela artikeln
Bildspecial: Dani M gästade Stjärnskottsfestivalen 
