För en månad sedan flög en duvhök in i ett fönster hos bilfirman Hugo Eriksson i Storå. Personalen gick då ut i media med hopp om att få kontakt med någon som kunde hjälpa dem att ta hand om fågeln. En som tidigt agerade var naturfotografen Sami Rahkonen, som även har en fotokrönika här på LindeNytt. Sami har sedan dess följt rovfågelns öde.
Den första augusti flög denna duvhök in i ett fönster. När jag fick reda på detta så ringde jag direkt till en rehabiliterare som tar hand om sjuka och skadade fåglar. Dagen efter åkte Staffan från KFV-Riks Örebro och tittade till duvhöken och bestämde sig för att ta med den för rehabilitering. Några dagar senare gjordes en röntgen och den visade dessbättre att fågeln inte hade fått några allvarliga skador i kraschen.
Duvhöken har sedan dess varit i en voljär där den har haft möjlighet att flygträna och återhämta sig. Duvhöken har blivit matad av Staffan och har hela tiden haft god aptit. Det är flygningen och det allmänna måendet som varit instabilt och oroande. Det var en period där denna duvhök inte var så pigg. Men under den senaste tiden så har duvhöken återhämtat sig och blivit väldigt pigg och fått tillbaka sin flygförmåga igen. Jag har under hela denna tid haft kontakt med Staffan för att få veta status kring denna rovfågel.
I förra veckan fick jag ett glädjande besked från Staffan när han svarade på ett av mina meddelanden. Nu var det äntligen dags. Dagen var äntligen kommen. Det var dags för duvhök att släppas fri.
Jag och Staffan planerade att göra detta tillsammans. Vi bestämde oss för en lämplig biotop. Vi valde naturreservat Kvismaren. Väl på plats så pratade vi om hur vi skulle göra detta frisläppande. Vi åkte till en plats och vi båda lade märke till hur pigg duvhöken var nu. Den stångade med sitt huvud mot burdörren och visade verkligen att den ville ut i det fria. Staffan varnade mig att det skulle gå fort efter att burdörren hade öppnats. Allt jag kan säga är: Det gick väldigt fort.
Det var en glädjespridande känsla att se duvhöken flyga igen. Som en sann djurvän så blev det lite känsloladdat inombords för mig. Tillsammans med Staffan från KFV-Riks Örebro, har vi gjort allt vi kan göra för att denna unga duvhök förhoppningsvis ska kunna klara sig och få en andra chans och nystart i livet. Allt detta började på min födelsedag och nu, nästan 1 månad senare, så kan jag äntligen säga att detta var en av mina finaste födelsedagspresenter någonsin. Det hade lika gärna kunnat slutat olyckligt, men tack och lov fick denna saga ett lyckligt slut.
Jag kommer alltid att minnas dig din lilla duvhök. Lycka till ute i den stora vida världen. Vi kanske ses en dag. Jag hoppas det i alla fall.
/Sami Rahkonen
Visa hela artikeln
Het debatt om vårdens bevarande: ”Inget sparförslag” 
