Kritik mot två skolor: ”Sämre resultat än genomsnittet”

– Betygsresultat är ett av flera sätt att mäta kvaliteten i skolan, och där behöver vi titta närmare på vad det är som gör att just dessa skolor inte presterar på den nivå vi kan förvänta oss, säger Linda Svahn. Åtgärder som lyfter våra resultat – och där vi ser varje elev – måste utformas i dialog med rektor, lärare, elever och övrig personal.

Skolorna har analyserats av Timbro med hjälp av Skolverkets verktyg Salsa. De faktiska betygen har satts i relation till hur eleverna statistiskt sett bör prestera, utifrån hur det ser ut med föräldrars utbildningsnivå, fördelning mellan pojkar och flickor och andelen elever med invandrarbakgrund. Största betydelsen för resultaten i den här analysmodellen har föräldrarnas utbildningsnivå.

Man har tittat på slutbetygen i årskurs 9. Genom att jämföra det faktiska meritvärdet (snittbetyg) med förväntat meritvärde – som alltså räknas ut genom ett antal bakgrundsfaktorer, så ger den här analysmodellen ett vad man kallar förädlingsvärde. Ett positivt förädlingsvärde får den skola som har högre meritpoäng än vad som förväntas. Den skola som presterar dåligt får ett negativt förädlingsvärde.

De här femtio skolorna har inte någon gång under det senaste decenniet haft ett positivt förädlingsvärde. De uppvisar konsekvent sämre resultat än genomsnittet efter att man tagit hänsyn till elevsammansättningen. ”Många kommunala skolor tillåts underprestera år efter år” skriver Timbro i ett pressmeddelande.

– Betygsresultat är ETT sätt att mäta,  men det finns också fler saker som är intressanta att titta på, säger Linda Svahn. Ett exempel är att när det gäller trygghet och trivsel ligger Lindesbergs kommuns skolor i topp, på 19 plats av alla Sveriges skolor när det gäller eleverna i årskurs 5 i SKLs Öppna jämförelser för 2014.

Rapporten från Timbro bygger på data mellan 1998 och 2013 och har då hittat 50 skolor  som hade nästan 15 000 elever 2013, som konsekvent uppvisar sämre resultat än genomsnittet.