DEBATT: För ett antal år sedan var det en ung kille som deltog i ett frågesportprogram på tv. Han var första generationens invandrare och fick frågan ”vad dansar Herr Gurka?”. Killen såg ut som ett frågetecken. Det här skulle vara en enkel fråga, på låg nivå. Något som alla skulle kunna. Han fick använda en livlina innan han till slut chansade han rätt. Herr Gurka dansar – just det – vals och mazurka. Efteråt frågade sig killen – med all rätt: ”Vem fan är Herr Gurka?!”
För oss är den repliken ett så enkelt och tydligt exempel på varför vi behöver tillgängliggöra kulturen för fler. Det finns så många som inte har fått med sig de där självklara svenska referenserna, för att man inte vuxit upp i ett hem med en svensk historia.
Det finns också väldigt många hem idag där man kanske är svenskar sen generationer tillbaka, men där det ändå inte står några Lagerlöf eller Moberg i bokhyllan. Eller några böcker alls, för den delen. Där man inte ser Karl-Bertil Jonsson på julafton. Eller drar skämt på temat ”jag har sedan länge gått vid din sida”.
Det är inte heller alla barn i Sverige som får en samling barnböcker med svenska visor och sånger i dopgåva. Det fick däremot lilla prins Gabriel 2017, av dåvarande statsminister Stefan Löfven och talman Urban Ahlin.
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Men ovanpå det har kulturen också en viktig roll att spela för att hålla ihop vårt samhälle. Att alla som lever i Sverige ska känna sig hemma här – och behandla Sverige med den omsorg och det ansvar som man behandlar sitt hem. Det betyder inte att vi behöver vara eller tycka lika, men vi behöver gemensamma referensramar. Kulturens roll är inte bara är att testa gränser, utan också att bidra med sammanhållning. Det är tio stopp på blå linjen från Husby till Kungliga Dramatiska Teatern, femton minuters cykelväg från Rosengård till Malmöoperan. För många upplevs det avståndet som en milsvid öken.
I Lindesbergs kommun och Örebro län blir tillgängligheten och avstånden till både kulturinstitutioner och evenemang desto mer påtagliga när utbudet av kollektivtrafik på landsbygden begränsas.
Vi är stolta över vår gemensamma historia och det svenska samhället. Samtidigt står vi tillsammans inför stora utmaningar. I ett samhälle med ökad polarisering och där trösklarna in i samhällsgemenskapen på vissa håll blivit högre, är vi många som söker efter det som kan föra och hålla oss samman. Konst och kultur kan både utmana oss och samtidigt erbjuda de gemensamma referensramar som hjälper oss att möta och förstå varandra. Kulturen och kulturarvet är vår gemensamma lägereld.
Genom att sänka trösklarna och tillgängliggöra kulturen för fler, både kulturutövare och kulturkonsumenter, så kan vi också bygga en starkare gemenskap. Dessutom får den som gör en bildningsresa ofta en klassresa på köpet.
Det kanske inte är det viktigaste att ha koll på vad Herr Gurka dansar. Men den samhällsgemenskap och de gemensamma referensramarna som kulturen kan bidra med förtjänar alla som bor i Sverige att ta del av.
Parisa Liljestrand (M)
Kulturminister
Conny Ärlerud (M)
Vice ordförande Tillväxtnämnden
Ett år har gått sedan Mejk slog upp portarna till sin egen livsmedelsavdelning, något man firar stort hela dagen. Glada leverantörer bjuder på smakprover, och givetvis tårta för att fira den nyblivna ettåringen.
– Det har gått jättefort, det säger kunderna också, säger vd Mikael Karlsson.
Våren anlänt och då är det hög tid att spana efter fåglar igen. Häng med i veckans fotokrönika och se vad jag lyckades fånga i bild.
Varje sommar anordnar Lindesbergs kommun ett antal platser för feriearbete till ungdomar i kommunen med ett varierande utbud av arbetsuppgifter. Det kan vara inom äldrevården, barnomsorgen eller vaktmästartjänster, men även inom ideella organisationer eller föreningar. Nu är ansökningsperioden öppen, och precis som förra året bjuder man även in det lokala näringslivet att ta emot feriearbetare.
Det är mycket på gång i Frövi. Tomatodlingen är i färd med att uppföra ytterligare ett växthus, fler nyetableringar planeras och strandpromenaden är under utveckling. Nu vill Lindesbergs kommun göra en ”kraftsamling” under projektnamnet ”Vi är Frövi” tillsammans med invånarna för samhällsplaneringen av orten.
– Jag håller tummarna för ett stort engagemang från mina 2 500 grannar i Frövi. Då kan vi få bra saker att hända framåt, säger Simon Tullstedt, projektledare för kraftsamlingen och själv frövibo, i ett uttalande på kommunens hemsida.
I samband med Vinterspår, under lördagen, offentliggjordes det vem som utsetts till Årets Ramsbergare år 2025. I ett fullsatt församlingshem i Ramsberg överlämnade Britt Davidsson, ordförande i Ramsbergs Hembygdsförening ut diplom till tre närvarande representanter för Ramsbergs Ryttarkamrater, Inger Zanders, Margareta Sundman och Carina Lundkvist, som hade svårt att hålla tårarna tillbaka.
– Det var applåder och hurrarop från alla i församlingshemmet, berättar Anna Hedrén, Ramsbergs Hembygdsförening.
Under lördagen drog Lindesbergs kommuns största kulturevenemang, Vinterspår, igång – i år med rekordmånga utställare. 155 utställare på 33 platser fanns utmärkta på Vinterspårs karta och lockade mängder av besökare som gav sig ut för att ta del av konst och hantverk av alla dess slag – allt från blommor i kräppapper till koreanska kläder och en lektion i bridge. LindeNytt var på plats för att kunna bjuda på ett bildspel från evenemanget.
Det är nog många som vid något tillfälle har hälsat på geten Pelle, som stod utanför den tidigare vårdcentralen vid strandpromenaden i Lindesberg. Numera står han stolt i parken vid Lindesbergs lasarett. Pelle, som är gjuten i brons, är en av de många skulpturer som skapats av den kända konstnären Allan Runefelt, som var verksam i Lindesberg fram till sin död 2005. Under helgens Vinterspår ges möjligheten att besöka hans ateljé i Björkhyttans skola och uppleva hans unika skulpturer i framförallt terrakotta och trä.
– Vi tänkte att det kan vara kul att vara med igen och visa att huset lever, säger Allans dotter Lili Runefelt.
För sjunde året i rad så blev tredagarsturneringen, Libo Cup, en stor succé. Precis som arenaparkeringen så höll sig läktarna på de fyra hallarna fyllda där den stora publiken gav en stor stämning som smittade av sig på de hundratals unga spelarna på planen. 5 431 mål gjordes på de tre dagarna där LIF Lindesberg jublade högst när cupen närmade sig sitt slut. Hemmaklubben stoltserade med fem finalister i arenan, varav fyra av dessa stod som slutsegrare.
– Det är gött att få vinna och speciellt på hemmaplan, säger Frans Almlöf.
Mejk firar ett år med sin livsmedelsavdelning: ”Gått jättefort” 
Visa hela artikeln
