Handbollstjejen Julia Östlund ägnar sig inte enbart åt vänner, idrotten och sin blogg, utan nu även reklamfilm. När det tyska företaget Rehband frågade Julia och hennes vänner om de ville medverka i en film för att visa upp deras produkter, fanns det ingen tvekan att tala om. Självklart ville de det!
Julia Östlund, en artonårig lindesbergtjej som pluggar sista året på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning på media. Hon har spelat handboll hela sitt liv och har förstås elithandboll som profil på gymnasiet. Dagarna går åt till att plugga, träna, umgås med kompisar och utöver det driver hon en blogg om sitt vardagliga liv. Nu har hon dessutom varit med Rehbands reklamfilm och visat upp deras nytillkomna klädkollektion.
– I deras nya reklam visar vi deras kompressionskläder, tidigare har de bara haft skydd, berättar Julia.
Rehband var från början, år 1955 och framåt, ett svenskt företag som grundades av en estnisk familj, specialiserade produkter för bråckskador. Detta utvecklades och blev så småningom tyskt ägt och globalt kända, framförallt för sina sportskydd. När de nu skulle göra en reklamvideo för deras kläder, fick Julia chansen att medverka.
– Jag och mina kompisar blev tillfrågade på träningen av vår tränare och vi tackade ja, vi tänkte att det skulle vara en kul grej. Men då visste vi inte hur stort det skulle bli, utan att det skulle hamna på typ ”Youtube”. Men de har sagt att det ska sändas i hela Tyskland och även på vissa sportmässor runtom i världen.
Med tanke på att Julia går en gymnasielinje med just medieinriktning, var det extra
roligt och spännande att delta under en sådan här inspelning. Inte bara att vara framför kameran, utan också för att på plats få se hur det går till.
– När vi kom dit var allt väldigt proffsigt. Man var hela tiden tvungen att tänka på hur man rörde sig eftersom märket var tvunget att synas. Jag var inte jättenervös, det var mer roligt. Vi skrattade mest och hade kul. Det var ju inte som att spela vanlig handboll, det fanns ju inte några mål, och så var vi tvungna att göra vissa rörelser som de ville att vi skulle göra. Jag och min kompis ramlade en gång och det tog de med i filmen.
Den valda platsen att spela in filmen på, hade kanske inte så många kunnat gissa. Julia fortsätter:
– Vi var i sandgropen utanför Lindesberg. Inspelningen tog ungefär tre timmar, så det var ju inte så jättelång tid. Men eftersom vi hade kompressionskläder på oss blev det väldigt varmt och vi ville få det gjort så snabbt som möjligt. De hade sagt åt oss att sminka oss mycket innan eftersom en del faller bort och så fick vi kläder på plats.
Att vara reklamkändis har förstås också sina fördelar.
– Vi fick våra kläder och vi fick välja vad vi ville och hur mycket vi ville av skydd och kläder. Det är jättebra kläder, man blir jättevarm när man använder dem.
Framtidens planer har inte Julia helt och hållet klart för sig. Men en sak vet hon säkert:
– Jag vill satsa på handbollen!
Medverkande i filmen är Julia Östlund, Sofia Rydelius, Moa Henriksson, Therese Klockare.
Till tisdagens sena föreställning av Strålande Jul i Lindesberg arena finns nu en mycket speciell plats till förfogande. På första parkett, raden allra längst fram, kan man få chansen att sitta tillsammans med kommuntoppar från hela länet. Kommunen ber nu allmänheten om hjälp att nominera en lokal eldsjäl som blir hedersgäst under konserten.
– Det är den bästa platsen i hela arenan, och man kanske kommer med i tv också, säger kommundirektör Henrik Arenvang.
INSÄNDARE/DEBATT: Vad är det dom pågår inom äldrevården i Lindesberg? Efter att ha läst insändare och pågående artiklar i NA är frågan befogad. Den 14 oktober var rubriken ”Äldreomsorgen är ett sjunkande skepp”. Där beskrivs en ohållbar arbetsmiljö med ändrade arbetstider var 4:e vecka. Att planera sin fritid beskrivs som otänkbart. Det är personalbrist samtidigt som bemanningsenheten har dubbla chefer på varje boende. Insändaren är underskriven av. ”Mycket trötta undersköterskor.” Fullt förståeligt om anonymitet då de vid avslöjande av sina namn drabbas av repressalier. Hur kan det vara möjligt?
Knappt en månad efter att inrymningslarmet gick på Brotorpsskolan, då både insatsstyrkan och helikoptrar sattes in, var det dags igen. Runt klockan 12:30 på tisdagen aktiverades inrymningslarmet återigen, även denna gång ett falsklarm.
– Att man inte, efter det förra scenariot, pausar systemet helt, när det inte fungerar som det ska. Istället bara låter man det vara och fortsätter testa det på våra barn, säger en mycket upprörd förälder till LindeNytt.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har beslutat att sluta producera den almanacka som under flera års tid har delats ut till hushållen. Almanackan, som har prytts av bilder inskickade av kommuninvånare, har även innehållit nyttig information om återvinningscentraler och avfallssortering. Nu tackar man för den tid som varit och meddelar samtidigt att all viktig information även fortsättningsvis kommer att publiceras bland annat på kommunens hemsida.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
Två matcher under samma tak i helgen. Lindlöven bjöd upp till en riktig hockeyfest med en pub- och pizzalördag och en spännande söndagsmatch som avslutning. Även om lördagen slutade med en klar seger så blev det en onödigt dramatisk avslutning där 3-0 blev 3-2. Söndagen blev däremot ännu värre, där Lindlöven gick mållösa mot Piteå som fixar tre raka mål i powerplay.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
Under våren och sommaren har polisen genomfört en trygghetsundersökning i lokalpolisområde Lindesberg, vilket omfattar kommunerna Lindesberg, Nora och Ljusnarsberg. I ett inlägg på polisens Instagram meddelar man att resultatet från enkätundersökningen nu har sammanställts – och resultatet tolkas som positivt.
– Det glädjer mig och mina kollegor att se resultaten, som generellt visar en övervägande trygghet i samtliga delar av vårt lokalpolisområde, säger Johanna Olsson, lokalpolisområdeschef i Lindesberg.