Makarna Heintz hittade en jätte i kantarellhavet

Det var under den gångna helgen som makarna Lennart och Annelie Heintz fick uppleva total svamplycka när de i jakten på det gula skogsguldet påträffade en riktig gigant.

– Vi hade gått en stund i skogen när vi såg något 10 meter bort. Först trodde vi att det var någon konstig giftsvamp men när vi gick fram så insåg vi att det var den största kantarell som vi någonsin har sett. Jag blev alldeles chockad, berättar Lennart Heinz.

Paret, som är bosatta i Västerås, har en släktgård i Aspa utanför Lindesberg och brukar ofta plocka svamp i det området när de är på besök. För tillfället campar de på Gusselby Annorlunda, dit fyndet fick följa med efter svampturen och där drog till sig uppmärksamhet från de övriga på campingen.

– Folk på campingen blev så häpna när vi visade upp kantarellen.
Från kant till kant var den 17 cm och vägde 170 gram, det är helt galet!

Utöver den gigantiska kantarellen hittade makarna cirka 7-8 kg gula kantareller och 2 kilo taggsvamp under helgen.

– Det är jättemycket svamp i skogen i år, vi har hittat massor med kantareller, det finns överallt, konstaterar Lennart.

Nu ska svampen frysas in och kommer finnas på både varma mackor och i grytor under vintern.

– Vi är ett gäng på campingen som är ganska tajta, så vi kommer bjuda dem på varma mackor, vi har så mycket svamp nu så vi kan inte äta upp det själva, skrattar Lennart.

Avslutningsvis delar Lennart och Annelie med sig av ett tips till de som ger sig ut i skogen på kantarelljakt.

– Man ska leta i äldre granskog med mossa. Det får inte vara för mycket blåbärsris heller om man ska hitta gula kantareller.

Enligt Simon Rung, svampkonsulent, är det vädret som har skapat ett gynnsamt förhållande för just kantareller och även karljohanssvamp.

– Det var en varm start på sommaren som övergick till ett svalare väder med mycket regn, det har gjort att kantareller har fått de rätta förutsättningarna i år. Det var även mycket karljohanssvampar tidigare på sommaren, man brukar säga att det är ett så kallat ”karljohan-år”, berättar Simon Rung.