På måndagsförmiddagen hade inget nytt hänt i fallet med den mystiska skottlossning som skedde klockan tre natten till lördag den gångna helgen. Det enda polisen har att rapportera är att ytterligare en boende i området hört av sig nu på morgonen och berättat att hon hört skotten.
Det var alltså tidigt på lördagen flera skott avlossades på Hagabergsområdet. En patrull skickades omgående till platsen och medan de befann sig där hördes ytterligare sju smällar. Dock kunde inte patrullen lokalisera varifrån ljudet kom. Skogspartier har sökts igenom, men inget vapen eller spår efter en skjutning har hittats.
Boende i området har ingen anledning att känna någon större oro för vad som hänt, menar närpolischef Magnus Luhr.
-För det första är det ju ännu inte fastställt att det är ett skjutvapen som använts. Skulle det ändå vara så vet vi inte om skottlossningen ens skett på Hagaberg. Ljuden kan ha kommit från annat håll, det beror helt på hur ekot gått. Det är mycket svårt att lokalisera ljuden. Vittnen från såväl norra delen som södra har hört smällarna, säger Luhr.
Vad gör polisen åt saken?
-Det finns inte så mycket vi kan göra just nu. Det skulle vara om vi får några tips som kan leda oss till en misstänkt. Vi har inte mer än vittnen som hört smällarna men inte sett något. Det är mycket svårt att lösa det här.
Även om det skulle ha varit ett skjutvapen som avlossats, så behöver det inte innebära att något brottsligt skett. Ibland händer det att folk avlossar skott vid t ex födelsedagar. Att det skulle vara fallet här är dock långsökt, menar polisen.
-Oftast är de snabba att informera oss om sånt innan. Men nu var det här ju på en tidpunkt som inte är så vanlig i såna sammanhang, så man tvivlar ju lite, säger Bengt Eriksson.
Magnus Luhr fortsätter:
-Skjutvapen bli vanligare och vanligare inom kriminella kretsar, men att detta skulle vara någon uppgörelse tvivlar jag på. Det kan också tänkas att någon berusad person avlossat några skott i ruset. Men det kan ju lika gärna vara s k knallskott, smällare. Det jag finner mest konstigt är att det avlossats så många skott. Det är lite udda att någon skyltar så med ett vapen, konstaterar Magnus Luhr.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.