Det allmänna kräftfisket i Lindesberg har varit uruselt i många år. Det är tio år sedan man upplevde ett bra fiske och under åren som gått har olika åtgärder vidtagits för att försöka bättra på fiskelyckan – men utan större framgång. De två senaste årens usla fiske kan helt eller delvis förklaras i kraftigt regn dagarna innan och med anledning av gårdagskvällens oväder har man mycket litet hopp om att trenden bryts när fisket arrangeras nu på fredag kväll.
Arrangören, Lindessjöns Fiskevårdsområdesförening, kunde redan under juli månad konstatera att sensommarens kräftfiske riskerade bli trögt. Detta på grund av det för sommaren ovanligt höga vattenflödet i vattendragen. Hoppet om att 2012 års fiske skulle kunna bli bättre än tidigare fanns dock ändå kvar – fram till igår. Då kom det förbaskade regnet igen.
-Det här kunde vi vara utan, suckar Roland Johansson som uppmätte 22 millimeter nederbörd under måndagskvällen.
Johansson menar att kraftigt regn dagarna inför ett kräftfiske aldrig är bra. Det medför endast problem och dåliga resultat.
-Dels är det svårare att få ut burarna, framförallt nere i Dalkarlshyttan, men sedan är det tydligt att kräftorna inte är lika aktiva efter så här kraftig nederbörd. Det är bara att konstatera att risken är stor för ytterligare ett dåligt fiske. Tyvärr.
Fisket må ha varit dåligt i många år, men det finns gott om kräftor längre ned i vattensystemet. Det är i sjön och Bottenån man upplever de sämre förutsättningarna.
-Det vill vi ändra på. Vi har släppt ut kräftor på dessa platser, senast i ån nedanför Lindesberg Arena. Kräftorna fiskar vi upp nere i Dalkarlshyttan, där det finns väldigt gott om dem, och omplacerar dem så att säga, förklarar Roland Johansson.
Han tillägger att denna åtgärd måste upprepas och att så kommer ske även i fortsättningen.
-Vi kommer göra likadant i höst för att försöka förbättra fisket inför nästa års kräftfiske, säger han.
Från rekord till bottennotering
År 2000 noterades ett nytt fiskerekord. Den aktuella kvällen fångades 6547 kräftor vilket var drygt 2000 st fler än året innan. Även 2001 blev lyckosamt – riktigt lyckosamt. Då blev det rekord igen när totalt 11005 kräftor landades under premiärkvällen. Kanonfisket i Lindesberg fortsatte även kommande år. 2002 noterade man, för tredje året i rad, ett nytt fiskerekord. Denna omgång stannade räkneverket på hela 13 590. Där upphörde dock den historiska fisketrenden. 2003 sjönk fångsten till ca 6500 och siffrorna har sedan dess varierat kraftigt där man som sämst fångade 1000 st och som bäst omkring 5000 st.
Historieboken ger tröst
Även om man ser höga vattenflöden och kraftig nederbörd som ett gissel som hotar fisket, så säger historieboken att det finns goda chanser till en lyckad kväll ändå. År 2000 noterade man trots allt ett fångstrekord och då var vattennivån så hög att man fick ställa in premiären för att sedan hoppas på det bästa när den andra fiskekvällen genomfördes. Det tåls att upprepas: Man noterade fångstrekord trots höga flöden.
Fotnot: 2010 ställdes det allmänna fisket in i syfte att ge beståndet en chans till tillväxt. 2011 återupptogs fisket – men fångsterna blev mycket blygsamma trots föregående års uppehåll. 2566 fångades i fjol.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.