Antalet sjukskrivningar bland de kommunanställda fortsätter att öka. Det framgick i delårsbokslutet som presenterades tidigare i höst. I takt med att fler sjukskriver sig ökar också kommunens utgifter. Ekonomichef Lennart Jansson menar att problemet har en mycket stor del i det underskott kommunen går mot detta år. I fjol kostade det Lindesbergs kommun drygt åtta miljoner kronor. Uppskattningsvis kommer denna siffra bli något högre i år.
2001 hade kommunkontorets personal 45 sjukdagar i snitt. Det är en rejäl ökning från föregående år, och året innan. Ökningen ses tydligt för varje år man går tillbaka i tiden. Sedan 1998 har ökningen inom kommunens samtliga verksamheterna sett ut som följer:
1998 – 17,3 sjukdagar
1999 – 26,4 sjukdagar
2000 – 35,1 sjukdagar
2001 – 43,5 sjukdagar
Kostnaden har alltså ökat markant på några få år. En bidragande faktor till Lindesbergs skrala ekonomiska status. Underskott efter underskott. Och i år ser det ut att bli ett minus på 19 miljoner kronor. Nästan hälften av den summan beror på sjukskrivningar. Ekonomichefen befarar även att den direkta kostnaden för sjukskrivningarna ökar på grund av påföljderna. Det är utgifterna som kommer från vikariatsanställningar. –De indirekta kostnaderna vet vi inte hur de ser ut ännu. Det är något vi ska se över. Att sjukskrivningarna ökar är naturligtvis ett stort problem, och vi är inte ensamma om detta som kommun. Efter årsskiftet måste vi försöka komma problemet närmare och förhoppningsvis finna en lösning på det, förklarar Lennart Jansson.
Natur och frisk luft, men fler sjuka människor
Sjukskrivningarna generellt i Lindesbergs kommun är även det märkbart högt i jämförelse med andra kommuner. I en helt färsk undersökning presenterad av TCO visar att snittet för Lindesberg ligger på 24,0 sjukdagar under 2001. Detta att jämföra med Stockholm Citys 9,8 sjukdagar. Vad har då Stockholm City som Lindesberg inte har? Storstadsstress och mer avgaser till exempel… Den betydligt mer behagliga stadsmiljön i Lindesberg verkar alltså inte ha någon positiv inverkan på invånarna, sett ur detta perspektiv.
Enligt tidigare jämförelse i år, då mellan kommunen och Tormeks Mekaniska Verkstad med sina 17 anställda, så visar det procentuellt en enorm skillnad arbetsplatserna emellan. På Tormek hade de anställda endast tre sjukdagar under samma år som kommunkontoret hade 45. Kommunens anställda hade med andra ord nästan en sjukdag per arbetsvecka.
Bromsar försiktig
Lennart Jansson har tidigare pratat om att bromsa försiktigt och inte tvärnita, dra i nödbromsen. Även om underskottet ser ut att bli mycket högt i år, så är det fortfarande en lugn inbromsning som gäller. –Att börja varsla och dra ner på tjänster inom kommunen är ingen lösning. Inte heller att öka skatten. Det löser inga problem. Istället är det inkomster och utgifter vi måste se över. Vad tjänar vi på, och vad kostar. För att få en balanserad budget måste vi få ner utgifterna, då bland annat kostnaderna för sjukskrivningar. Får vi inte kontroll på utgifterna kan det bli mycket besvärligt framöver med ackumuleringar och merkostnader, säger Lennart Jansson. En budget i balans är ett krav inom en period på några år, annars kan följderna bli katastrofala. –Även om vi ska uppnå en budget i balans redan till nästa år, så är det i ett längre perspektiv vi måste arbeta.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.