INSÄNDARE/DEBATT: Idag står Lindesberg inför ett vägval. Det är ett vägval om huruvida vi som kommun skall ta ansvar för vår ekonomiska situation eller inte. Under flera år har vi levt över våra tillgångar och har nu hamnat i ett ekonomiskt läge där vi måste fatta beslut om besparingar för ca 40 miljoner kronor. Nu måste kostymen anpassas efter figuren.
På grund av detta beslutade Kommunfullmäktige i Lindesberg 2018-09-29 om ramar till flera nämnder och däribland ges effektiviseringsuppdrag på -9,3 mnkr för Barn- och utbildningsnämnden för verksamhetsåret 2019. Detta innebär bl.a nedläggning av Ramshyttans skola, Rockhammars skola och förskolan Lönngården. Vedevågsskolan ska göras om till en F-3 skola med fritidshem och förskola. Det görs också besparingar inom gymnasieskolan.
Att man ser nedläggningen av skolorna som en alternativ åtgärd är på grund av flera anledningar, bl.a eftersom elevantalet är så lågt. Det är 22 elever på Ramshyttans skola (F-5), och 14 st elever på Rockhammars skola (F-3). I dessa skolor är det mycket små klasser med 1-5 elever. Hur ska skolan kunna lyckas med sitt huvuduppdrag, att förmedla kunskaps- och värderingsuppdraget? Hur ska eleven kunna praktisera demokrati och demokratiska frågor om det endast går en elev i klassen? Och hur ska man kunna säkerställa att de klasser som är ihopslagna, får en god, likvärdig, kvalitativ utbildning liksom de övriga elever i kommunen som går med jämnåriga?
Självklart påverkar situationen både lärare och elever i hela kommunen, inte bara de på landsbygden. Alla medborgare som har en koppling till skolverksamheten i kommunen påverkas. Allt från elever på grundskolor, till gymnasieskola. Detta eftersom ytterligare nedskärningar skulle behöva göras på exempelvis lärare och skolmaterial i hela kommunen. Alla elever i kommunen skulle påverkas. Detta är orimligt då vi lever i en situation där drygt 1 av 4 av eleverna i årskurs nio inte blir behöriga till gymnasiet. För att så många elever som möjligt ska få chansen till en så kvalitativ och bra undervisning som möjligt, så bör man omfördela elever på dessa enheter till andra skolor. Fokus borde läggas på hur man ska få fler elever att få behörighet till gymnasiet. Lösningarna handlar om att vi måste ha kompetenta och behöriga lärare, närvarande stöd, skolledning, och en tillgänglig och förebyggande elevhälsa.
Den redan utsatta lärarkåren skulle med ytterligare nedskärningar kunna få utstå ännu större påfrestningar med t.ex fler utbrända lärare, i en situation där många redan går på knäna. Det råder lärarbrist och därför ska vi värna om de lärare vi har.
Vissa hävdar att en lösning på problemet är att höja kommunalskatten. Detta hade inneburit att Lindesberg, som redan har en av länets högsta kommunalskatter, skulle få ännu högre skatter. Att höja skatten är inte lösningen på problemet.
En del har fått uppfattningen att detta är ett beslut som vi politiker gärna vill ta och att vi vill avveckla landsbygden. Så är inte fallet. Självklart vill vi värna om landsbygden, men vi kan inte göra det till vilket pris som helst. Dessutom vill vi inte lägga ned viss verksamhet helt, utan vi vill ha kvar så mycket verksamhet som möjligt på landsbygden. Men den måste vara ekonomiskt och kvalitativt försvarbar. Ett exempel är förskolan i Ramsberg där antal barn överensstämmer med en rimlig verksamhet, som självklart därför ska få finnas kvar. Likaså verksamheten för F-3, fritidshem och förskola i Vedevåg.
Idag står vi inför ett vägval och en stor utmaning. Det är svåra beslut att fatta, men det är beslut vi måste fatta om vi vill skapa ekonomisk stabilitet för hela kommunen.
Vi står inför vägvalet om vi ska ta ansvar för att så många elever som möjligt, såväl på landsbygden som stan, ska kunna få den kvalitativa undervisning de förtjänar.
Emil Wellander
Kommunfullmäktigeledamot, Moderaterna
emil.wellander@lindesberg.se
Gruvstrejkens öden skildras i drömsk uppsättning i Stripa 
Visa hela artikeln
