INSÄNDARE/DEBATT: I det vackra Bergslagen kan man inte låta bli att häpna över det smått fantastiska byggnadsminnet Stripa Gruva, med många välbevarade byggnader och en i stort sett intakt gruvmiljö från brytningens glansdagar. Samtidigt kan man heller knappast låta bli att förundras och bli sorgsen över kommunens bristande intresse, och till och med inkompetens, för att driva besöksmålet vidare.
Under våren 2019 tog det kommunala bolaget Besök Linde AB (BELAB) över ansvaret att driva Stripa vidare. Då hette det att ”I beslutet tydliggörs BELAB:s uppdrag att bemanna besökscenter vid Stripa gruva och ansvara för Stripa Gruvas besöksmål”. Det gick några månader över sommaren när Besök Linde AB meddelade att man drar sig ur Stripa för gott, och hänvisade till dåligt ekonomiskt resultat. Vd:n för bolaget, Åsa Jönsson-Carlsson, för övrigt bosatt i Guldsmedshyttan strax nedanför Stripa, annonserade ut att ”det ekonomiska målet på 44 000 kr i intäkter för visningarna inte uppnåtts, utan det faktiska resultatet är cirka 25 000 kr per sista juli”.
Men vänta här nu. Vad har detta bolag gjort för att satsa på och investera i verksamheten? Här hänvisar man till siffror från rundvandringar. Men för att en sådan verksamhet skall fungera krävs samverkan mellan olika verksamheter på platsen – det är det som ger synergieffekter och lockar besökare. Stripa har fantastiska förutsättningar för den handlingskraftige, oavsett om denne sitter på ett kommunalt bolag eller är driftig entreprenör. Konstutställningar, bryggeri, restaurang, café, hantverk, musik med mera. Livligt, folkligt, kulturellt och garanterat inkomstbringande. Och marknadsföring sist men inte minst. Eller så sitter man med armarna i kors och bara väntar på en förevändning och tillfälle att dra sig ur.
Med väl planerad verksamhet av god kvalitet skulle Stripa inte bara möjliggöra en kulturell upplevelse som är enastående i sitt slag, utan även ge ökade inkomster för bygden i form av ett stigande besöksunderlag även för andra verksamheter. Men självklart är det så att alena rundvandringar inte genererar klirr i kommunens kassa.
Som samhällsplanerare kan man konstatera hur olika kommuner har förmåga att satsa och kanske framförallt vilja satsa på verksamheter. Att se vikten av att blicka framåt. Alltför många saknar dock visioner om hur ett upplägg skulle kunna se ut. I Stripas fall har hyreshöjningar av det kommunala bolaget Fastigheter i Linde AB (FALAB) som tog över hyresansvaret 2019, i kombination med total avsaknad av visioner gjort att läget ser ut som det gör i dag. Stripa är byggnadsminnesförklarat sedan 2006. Gott så. Men ett byggnadsminne där ett fåtal på egen hand kommer att promenera runt ger varken kommunen inkomster eller bidrar till nejdens välmående och ökad turism. Ett fungerande Stripa kan däremot locka en bredd av olika besökare – allt från matintresserade till konst- och arkitekturintresserade, tillsammans med musik- och ölfantaster.
Välbesökta turistattraktioner är viktiga resurser i sig. De attraherar företagsetableringar och bidrar därmed starkt till en dynamisk och livskraftig bygd. Nyinflyttningar och nyetableringar på sikt blir de självklara effekterna av ett livfullt Stripa. Låt Stripa därför delge Bergslagen den utvecklingspotential området har, och låt inte en kortsiktig och visionslös kommunpolitik ta överhand, med risk för långsiktiga negativa befolkningsmässiga konsekvenser!
Det hela handlar i slutänden om att satsa på bygden och en levande kulturhistoria, eller att utarma den.
/ Markus Eisler, fil mag samhällsplanerare.
Garphyttan/Stockholm.
Lindeskolans unga företagare prisades vid årets pitchtävling 
Visa hela artikeln
