Efter måndagens demonstration utanför kommunhuset i Lindesberg väcktes starka reaktioner över att regionrådet Andreas Svahn (S) aldrig mötte demonstranterna och deras frågeställningar. Istället för regionrådet kom Bengt Storbacka (S) ut och mötte folksamlingen, dock bara för att förklara att Svahn redan var inne i byggnaden och att han var mycket stressad till nästa möte. Nu ger Andreas Svahn sin syn på det som inträffade.
– Jag hade ingen praktisk möjlighet att göra något utöver den timmen som vi hade avsatt, jag hade ett nytt möte direkt efter och då hade jag behövt göra andra människor besvikna.
Måndagens möte i kommunhuset planerades, enligt Andreas Svahn, för ungefär 6-7 veckor sedan där representanter från oppositionsgruppen var inbjudna. Bakgrunden till mötet var inte besparingarna från början, utan var tänkt som en uppstart på hösten, något som givetvis ändrades när sparförslaget kom på tal.
– Jag hade ingen praktisk möjlighet att göra något utöver den timmen som vi hade avsatt, jag hade ett nytt möte direkt efter och då hade jag behövt göra andra människor besvikna. Vi körde vårt möte och jag kommer jättegärna tillbaka, och då kan vi ha ett öppet möte för allmänheten, men idag (igår måndag, reds. anm.) fanns inte den möjligheten. Då hade vi behövt skippa det mötet vi hade, som för övrigt var ett väldigt bra sådant, förklarar Svahn.

Förstår du demonstranternas besvikelse?
– Ja, det förstår jag utifrån att de hade fått bild av att jag skulle komma och möta dem, och det var inte en bild jag hade fått. Jag skulle komma och möta 7-8 personer som Bengt Storbacka hade bjudit in i ett mötesrum på kommunhuset, säger Andreas Svahn och fortsätter:
– Jag kom dit, jag och Bengt tog en kopp kaffe och hade några andra frågor vi behövde hantera, och sedan körde vi det här mötet. Jag visste ju att det skulle vara demonstranter för det har jag ju noterat, men då bestämde vi på mötet att Bengt och Reidar skulle gå ut och förklara att mötet som var planerat var internt, något annat har vi aldrig planerat för. Det blev väldigt olyckligt, men jag kommer gärna tillbaka.












































