INSÄNDARE/DEBATT: Skogen är viktig för många. Den är hem åt en stor del av vår biologiska mångfald, viktig för friluftsliv och för klimatet – markerna och den växande skogen binder kol, och rätt använda kan skogsprodukter bidra till klimatmålen. Skogen är central för flera näringar, som skogs-, ren- och besöksnäringarna, som alla är beroende av hållbart skogsbruk för att klara sig på sikt. Därför behövs en ny grön skogspolitik.
Sveriges skogslandskap har genomgått en kraftig förändring sedan trakthyggesbruket med kalhyggen slog igenom förra seklet. Djur och växter har trängts tillbaka och den biologiska mångfalden drabbats hårt – globalt och nationellt sett ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatkrisen.
Miljöpartiet vill ha ett hållbart skogsbruk som värnar biologisk mångfald och skapar robusta ekosystem som gör oss bättre rustade för klimatförändringar.
1. Skydda mer skog och modernisera naturvården. Markägare behöver få bättre ersättning och villkor när de vill skydda värdefull skog och natur. Idag tar det cirka sex veckor att få tillstånd att avverka skog, men upp till tio år att få den skyddad.
2. Det måste bli mer lönsamt att bruka skogen utan att förbruka artmångfald eller kolsänkor. Vi vill underlätta långsiktig förvaltning, mångbruk och moderna, naturnära brukningsmetoder.
3. Skogspolitiken måste ge bra förutsättningar för friluftsliv i alla dess former – svampplockning, rekreation, naturturism och mycket mer.
Människor som älskar skogen är dess starkaste skydd. Vi är många som älskar skogen.
Maria Gardfjell (MP), riksdagsledamot och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet
Rebecka Le Moine (MP), riksdagsledamot och talesperson inom biologisk mångfald
Inger Griberg(MP), kommunfullmäktigeledamot Lindesberg, Örebro län
Under det senaste kommunstyrelsemötet, som hölls förra veckan, fick oppositionspartierna Socialdemokraternas och Centerpartiets budgetförslag flest röster. Förslaget ställdes mot den styrande minoritetens budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och vann efter votering med siffrorna 8–5. Två ledamöter valde att avstå, Anders Persson (LPO) och Nils Detlofsson (L).
Den 6 juni firas Sveriges nationaldag med festligheter och aktiviteter på flera platser runt om i Lindesbergs kommun. På programmet står allt från byaloppis till nationaldagstrav, lådbilstävling och utdelning av flera stipendier. I Lindesberg väntar musikunderhållning och teatertema med bland annat ”Julimus och Strulimus i Oscarsparken” för barnen samt en presentation av kostymmakarna bakom Spektakelteaters senaste produktion, STRIPA 1926.
FOTOKRÖNIKA: Nu när sommaren har anlänt är det hög tid för närbildsfotografering på allt intressant som årstiden erbjuder.
UPPDATERAD kl. 12:26. Det brinner just nu i ett garage i området Gusselhyttan utanför Lindesberg. Polis, ambulans och räddningstjänst är på plats.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
För fjärde året i rad bjuder slipmaskintillverkaren Tormek in till en ny spännande sommarutställning med såväl svenska som internationella konstnärer. I år har man valt att lägga fokus på både verket, konstnären och de fantastiska verktyg som använts i processen.
– Vi vill visa vad den vassa eggen bidrar till. Det var så ”Behind the Edge” föddes, säger Hugo Öhman, digital specialist på Tormek.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.