En undersökning som genomförts av LindeNytt.com visar att de välutbildade flyr landsorten. 75% av de som tog studenten på Lindeskolans teoretiska linjer för 10 år sedan har lämnat hembygden. De flesta har flyttat till storstäder och högskoleorter, visar undersökningen.
Politiker på landsbygden lever ofta i vanföreställningen att ju fler ungdomar man kan utbilda, desto större är chansen att bygden blomstrar och överlever. Man tror att bygdens ungdomar efter avslutade högre studier vänder hemåt för att bli nyttiga kuggar på hemorten.
Vår undersökning visar att verkligheten är den motsatta. Den visar att högre utbildning utarmar och dränerar hemorten på begåvningar.
75% lämnade hembygden
Av de 184 elever som tog studenten på Lindeskolans teoretiska linjer 1991, har 138, dvs 75%, lämnat hembygden. Studenterna på universitetsförberedande linjer är de som är mest flyttbenägna, men även tekniker och ekonomer läser numera vidare på högskolan och lämnar även de hembygden i allt högre utsträckning. Nedanstående uppställning visar andelen elever som ännu efter 10 år ej återvänt till hemorten:
93% av de som gått Naturvetenskaplig linje
80% av de som gått Humanistisk och Samhällsvetenskaplig linje
75% av de som gått någon av de Tekniska linjerna
65% av de som gått Ekonomisk linje
Att flickor lämnar landsbygden först är känt sedan tidigare.
Undersökningen visar att samma sak gäller för utbildade flickor.
Av de 138 studenterna som flyttat är 75 flickor mot 63 pojkar.
Till storstäderna
124 elever har flyttat till storstäder och högskoleorter, bl a till Stockholm (46 elever), Örebro (24) och Göteborg (13). 10 elever har flyttat till utlandet och 14 har flyttat till någon annan mindre ort utanför Lindeskolans upptagningsområde.
Undersökningen har genomförts av Jessica Pettersson, LindeNytt.com.
– Vi utgick från klasslistor från avgångsklasserna för samtliga treåriga linjer för läsåret 1990-1991 på Lindeskolan. Vi valde denna årgång för att eleverna bör ha hunnit med både högskolestudier och ett första jobb på annan ort. Om eleverna så önskat och kunnat, kunde de även hunnit med att flytta hem på dessa 10 år. Med hjälp av skattemyndighetens dataregister tog vi fram alla elevernas nuvarande adress och hemort, förklarar Jessica Pettersson.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.
Visa hela artikeln
Bildspecial: Dani M gästade Stjärnskottsfestivalen 
