Hur var det egentligen? Var farmors pappa ett ”oäkta barn”? Kanske en fråga för den som släktforskar. Med DNA-test kanske man kan få svar på frågan. På DNA-caféet den 9 oktober får du hjälp att tolka dina DNA-fynd.
Det är Linde Bergslags Släktforskarförening som bjuder in till DNA-café på släktforskarlokalen på Banvägen 26. De som har DNA-testat sig och fått sina första resultat får hjälp att tolka och använda resultaten. Två erfarna DNA-forskare från Örebro – Rita Lind och Jan Wallin – finns på plats.
– Det finns en oro för att man genom DNA får veta ”familjehemligheter” som man inte vill få, men jag tycker att fördelarna överväger. Du får ju kontakt med andra som du delar DNA med och som också släktforskar. Du får veta mer än du annars skulle ha fått, säger Calle Lindström, ordförande i släktforskarföreningen och den du anmäler dig till om du är sugen på DNA-caféet.
Men redan på tisdag den 25 september håller professor Kalle Bäck en föreläsning på biblioteket om ”Byn, gården och människan på 1800-talet”. Ytterligare två föreläsningar kommer under hösten på biblioteket – den 16 oktober handlar det om ”Ryttare och soldater i släkten – de militära källorna berättar” och den 20 november om ”Drängar, pigor och hembiträden”.
– Sånt här är intressant för släktforskare. När man kartlägger sin egen släkt i kyrkböcker och andra register, så vill man också veta hur de hade det och på det sättet går vi hand i hand med hembygdsföreningar och – forskare, säger Calle Lindström och berättar om hur de i samarbete med hembygdsföreningen kartlagt Munkhyttans torp och de som bodde i torpen.
Linde Bergslags Släktforskarförening har ca 180 medlemmar och har funnits i över 20 år. Man ordnar löpande nybörjar- och fortsättningskurser och det handlar om grupper på sju personer, så att alla kan få varsin dator. På torsdagskvällarna är det öppet för alla som vill låna en dator och kanske få hjälp med den släktforskning som hen håller på med.
– Det är intressant med att man nu med DNA-tester kan få veta så mycket mer, men för att ha nytta av det, så måste man gå in i kyrkböckerna, säger Calle Lindström, och han berättar att ofta börjar man intressera sig för sin släkthistoria, när någon nära anhörig har gått bort. Så var det för honom.
Han märker att intresset för släktforskning ökat. Det beror på att det blivit både billigare och enklare att komma åt uppgifter ur registren, men också det mediala intresset genom t ex TV-program som ”Vem tror du att du är?” eller ”Allt för Sverige”
Visa hela artikeln
Idyllisk sommarkväll när Martin Almgren tog ton på Råsvalen 
