1982 klev en av Sveriges bästa hockeyspelare genom tiderna in på isen i Guldsmedshyttan och kommenterade den nyinvigda hockeyarenan på följande sätt: ”ska vi spela i en hönsbur”. På den tiden fanns inte dagens moderna rink med plexiglas och sargskydd. Endast ”hönsnät” skyddade åskådare från felriktade puckar. För 20 år sedan möttes Färjestad och GSK i en match, och nu är det dags igen.
På lördag den 16 november kommer Färjestads lag från 1982 åter till Guldsmedshyttan för att mötas i en veterankamp. Lag –82 från Färjestad och GSK ska åter in på hyttans is och visa vad man går för – även om det kan tänkas gå lite långsammare med skridskoskären. Det har trots allt gått 20 år sedan sist. Med anledning av GSKs 20-års jubileum anordnas denna match och förväntningarna är många och stora. Det ska bli en riktig folkfest, meddelar GSKs styrelse.
Nytt sargskydd
GSK, som haft enorma framgångar med att producera bra spelare, gångbara ute i ”den stora världen”, kan nu åter få ett lyft med den nya arenan. Efter att man lyckats få in ett riktigt sargskydd öppnar det många dörrar som stängdes för klubben för några år sedan. I och med den då undermåliga anläggningen, så klarade man inte kraven på internationell nivå. Därmed uteslöts möjligheterna att få hålla träningsläger och internationella hockeymatcher i hallen.
Med hjälp av sponsorer har man lyckats få ca 250 000 kr och investerat i ett modernt sargskydd. Detta är ytterligare en sak som firas på lördag. Ett tråkigt besked är att Färjestads genom tiderna bästa spelare tyvärr inte kan ställa upp. Håkan Loob befinner sig just nu i USA och kunde inte hinna hem till jubileumsmatchen, meddelar Gert Forsberg, ledamot i GSKs styrelse.
Under det senaste kommunstyrelsemötet, som hölls förra veckan, fick oppositionspartierna Socialdemokraternas och Centerpartiets budgetförslag flest röster. Förslaget ställdes mot den styrande minoritetens budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och vann efter votering med siffrorna 8–5. Två ledamöter valde att avstå, Anders Persson (LPO) och Nils Detlofsson (L).
Den 6 juni firas Sveriges nationaldag med festligheter och aktiviteter på flera platser runt om i Lindesbergs kommun. På programmet står allt från byaloppis till nationaldagstrav, lådbilstävling och utdelning av flera stipendier. I Lindesberg väntar musikunderhållning och teatertema med bland annat ”Julimus och Strulimus i Oscarsparken” för barnen samt en presentation av kostymmakarna bakom Spektakelteaters senaste produktion, STRIPA 1926.
FOTOKRÖNIKA: Nu när sommaren har anlänt är det hög tid för närbildsfotografering på allt intressant som årstiden erbjuder.
UPPDATERAD kl. 12:26. Det brinner just nu i ett garage i området Gusselhyttan utanför Lindesberg. Polis, ambulans och räddningstjänst är på plats.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
För fjärde året i rad bjuder slipmaskintillverkaren Tormek in till en ny spännande sommarutställning med såväl svenska som internationella konstnärer. I år har man valt att lägga fokus på både verket, konstnären och de fantastiska verktyg som använts i processen.
– Vi vill visa vad den vassa eggen bidrar till. Det var så ”Behind the Edge” föddes, säger Hugo Öhman, digital specialist på Tormek.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.