Distriktets orienteringsklubbar samlades under torsdagsförmiddagen för att bege sig ut i skog och mark och samla på sig stämplar. De 74 startande fick välj på tre olika långa slingor, och väl tillbaka i mål i Fritidsbyn samlas hela, glada gänget för att fika och, viktigast av allt, diskutera sina kontrolltider.
15 klubbar och 74 deltagare. Det är veteranorientering vid Fritidsbyn och under våren turas de olika klubbarna om att arrangera den här tävlingen på torsdagarna, idag är det Lindebygdens Orienteringsklubb som står för den saken. Nästa torsdag kommer man att få bege sig till Kilsbergen där den sista träffen för säsongen kommer att hållas innan sommaruppehållet. Beroende på hur långt man vill springa kan man välja på 2,5, 3,5 och 4,5 kilometer. Att det sedan går under namnet ”Veterantävling” betyder inte att det endast är de äldre som hakar på.
– Man behöver inte vara pensionär, det kan även vara andra, bara man är ledig. En del måste ju faktiskt jobba också, säger banläggare Asta Sjöberg och skrattar.
Det är verkligen varierande åldrar på deltagarna idag, den yngsta är en liten bit över 20 och den äldsta, Bengt från Hallsberg, har passerat 90 och är en van orienterare. Antalet deltagare är inte heller något man kan klaga på, och Asta håller med om att de är många. Som mest har man varit 88 stycken, men det brukar variera någonstans mellan 70-80. Man har också kunnat notera en ökning för varje år, det är alltfler som vill vara med och deltaga.
– Det går ut på att man springer en bana, det är motion och man mår bra. Sedan fikar vi tillsammans så arrangörerna har ansvar för att de får kaffe, te, ett par mackor och kanske en kaka också. Det är både socialt och frisk luft och motion. Och så en riktig naturupplevelse!, konstaterar Asta.
Mats Hastad från Fellingsbroklubben går i mål efter sina 4,5 kilometer och är väldigt positiv till sin runda i Lindesbergskog.
– Det var jättetrevligt, de är duktiga på att lägga banor, det passade väldigt bra för lite äldre. Det var mycket kompassgång, så jättebra, det var jag som var slarvig vid en utgång, säger Mats och visar sitt slarv på kartan han har framför sig.
Kontrolltider skrivs ut. Foto: Ida Lindkvist
Så fort man är tillbaka går man genast till en maskin för att få ett slags personligt kvitto. På det lilla pappret kan man utläsa sina kontrolltider, hur lång tid det tagit mellan de olika kontrollerna.
– Det pratas det om vid kaffet, och i omklädningsrummet, eller ja, redan på väg till omklädningsrummet. Jag brukar säga att det är det bästa diskussionsunderlaget, säger Asta och fortsätter:
– Nu är det datorer som sköter och räknar ut allt direkt. Jag har orienterar i över 60 år så jag har varit med och upplevt hur det var förr också.
Ytterligare ett gäng kommer i mål, rödblommiga och glada. De skriver ut sina kontrolltider som de ögnar igenom och kommenterar. Man tar sin ryggsäck och går mot omklädningsrummet. Snart väntar det efterlängtade fikan innan det åter blir dags att bege sig hemåt och ladda hem inför nästa torsdag i Kilsbergen.
Visa hela artikeln
Lekfullt och känslosamt när årets främsta idrottsprestationer utsågs 
