En matkasse packas snabbt. Men vad händer sedan? Den står kanske kvar en timme i lagret, körs till omlastningen, väntar på vidare transport och hamnar vid utlandsorder till slut på flygplatsen. För kläder spelar en extra timme knappast någon roll. För färsk fisk, kött eller vissa läkemedel gör den det.
Så länge en webbutik bara skickar ett fåtal kylda order går det att lösa specialfallen från gång till gång. När volymerna växer blir det svårare. Då behövs processer som håller även vid 200 pallar – och inte bara en sval tisdagsmorgon, utan också en varm sommardag med försenade flyg.
Var blir det egentligen varmt längs vägen?
Innan man beställer nya förpackningar är det värt att följa en helt vanlig sändning. Bäst är att någon faktiskt går hela vägen: från kylrummet via lastkajen till speditören och, vid flygfrakt, vidare till terminalen. Var står godset stilla? Hur länge? Och kyls det aktivt där?
Det är just för sådana sträckor som termohuvar är lämpliga. De dras över pallar eller hela ULD-enheter och isolerar lasten från omgivningen. De alstrar ingen kyla. Om en matkasse redan är för varm när den lämnar lagret kyler huven inte ner den igen.
Deras uppgift börjar tidigare: varorna packas vid rätt temperatur och förses vid behov med kylmedel. Isoleringen på utsidan bromsar sedan temperaturutbytet med omgivningen. Det är särskilt värdefullt när den kritiska tiden är kort men svår att förutse. I dag går pallen vidare efter tio minuter, i morgon väntar den 50 minuter på grund av en försening. Det är det värsta scenariot man bör räkna med.
Mät inte bara mitten av pallen
Ett litet praktiskt test ger ofta mer än långa teoretiska beräkningar. En pall packas precis som den senare ska skickas. Därefter placeras temperaturloggrar i lasten.
Att bara sätta en loggare mitt i pallen hjälper däremot lite. Där ändras temperaturen oftast långsammast. Mer intressanta är mätpunkter i kanten och högre upp i lasten. Då syns vilka partier som först reagerar på värme utifrån. Och om en halvtimmes väntan hör till vardagen bör just den halvtimmen finnas med i testet. Annars visar försöket bara att konceptet fungerar under ideala förhållanden.
En matkasse kräver ett annat upplägg än ett läkemedel
När volymerna ökar växer ofta även sortimentet. Utöver vanliga matkassar kan kylda premiumprodukter tillkomma och senare frysta varor. En annan e-handlare skickar samtidigt läkemedel. En enda förpackningslösning för allt vore bekvämt, men sällan lämpligt. Kylmedel inne i lasten och en termohuv på utsidan har olika uppgifter. Kylmedlet håller temperaturen direkt i sändningen. Huven minskar omgivningens påverkan på hela lastenheten.
Hur de två kombineras beror på varan. Hur kall är den vid packningen? Hur lång tid tar transporten i verkligheten? Vilka temperaturer kan förväntas på vägen? Sker någon omlastning? När ett företag har svarat på de frågorna för sina viktigaste produktgrupper kan man göra en enkel standard för lagret. Då behöver ingen vid packbordet fundera på vad som är bäst just i dag. För återkommande produkter och rutter är förpackningsvarianterna redan bestämda.
Med utlandsförsäljningen kommer flygfrakten
En livsmedelsbutik som växer levererar ofta först bara inom landet. Senare kommer order från andra marknader. För tidskänsliga varor blir flygfrakt då ett intressant alternativ – och med den följer situationer som knappast spelat någon roll vid paketleveranser.
Varorna kan till exempel komma kylda till flygplatsen och först lagras under lämpliga förhållanden. Men förr eller senare ska de ut till flygplanet. I juli kan lasten utsättas för höga temperaturer och direkt sol under den korta sträckan. Blir det dessutom en försening förlängs just den del av transporten som avsändaren har minst kontroll över.
Dessutom används ULD:er inom flygfrakt, det vill säga Unit Load Devices. För en handlare som hittills bara hanterat kartonger och EUR-pallar är det en helt ny skala. Även sådana lastenheter kan skyddas med isolerande huvar. Det avgörande är inte flygtiden utan den totala transporttiden. När lämnar varorna första gången en kontrollerad miljö? Hur lång tid tar hanteringen? Finns någon mellanlandning? När är varorna åter i ett temperaturreglerat utrymme efter landningen? Den som bara räknar timmarna i flygplanet riskerar att missa just de kritiska 40 minuterna före avgång.
En reklamation kostar mer än den förstörda varan
Vid frakt jämförs anbud ofta enbart på pris. Alternativ A kostar mindre per pall än alternativ B – alltså verkar A billigare. För temperaturkänsliga varor saknas dock snabbt en post i den kalkylen.
Ta en matkasse som exempel. En känslig ingrediens har utsatts för för mycket värme under transporten och hela ordern reklameras. Nu handlar det inte längre bara om inköpspriset för ingrediensen. Handlaren har redan betalat förpackning och första frakten. Till det kommer kundtjänst, återbetalning eller ersättningsleverans och kanske en andra frakt. Vid 30 order märks det knappt. Vid 30 000 ser det annorlunda ut.
Därför är det värt att gå igenom sina egna reklamationer. Är fallen påfallande många på en viss sträcka? Inträffar de främst på sommaren? Är det alltid samma produktgrupp? Kanske behöver inte hela leveranskonceptet ändras. Ibland sitter problemet i ett enda led i kedjan.
Bokför inte svinnet under ”övrigt”
Detsamma gäller varor som måste kasseras redan före leverans. Även de har kostat pengar – de är producerade, packade och transporterade en bit. Den som vill bedöma kostnaden för sin kyllogistik bör därför inte se frakt, förpackningsmaterial och kylmedel isolerat. Reklamationer och temperaturrelaterat svinn hör också dit. För läkemedel gäller dessutom de krav som ställs på transport och temperatur. Krävs aktiv temperaturstyrning kan passiv isolering inte ersätta den.
Återanvändning låter bra – men kommer huven tillbaka?
Engångsfilm används en gång och kastas. Återanvändbara termohuvar kan användas många gånger. För växande företag är det intressant både ekonomiskt och med tanke på materialåtgången.
I praktiken uppstår dock en ganska banal fråga: hur kommer huven tillbaka? Vid regelbundna transporter mellan fasta platser går det att organisera. Vid en enstaka leverans till en kund som aldrig skickar något tillbaka är det svårare.
Innan ett företag går över till återanvändning bör returflödet därför vara klart. Sedan behövs en fast plats för använda huvar och en snabb kontroll. En spricka eller skadad isolering ska upptäckas vid returen, inte när nästa pall redan står på rampen. Just den dokumentationen är senare användbar även i hållbarhetsrapporteringen. I stället för att bara påstå att man använder mindre engångsmaterial kan man visa hur många gånger en huv faktiskt har använts och hur mycket engångsmaterial det sparat.
Standardmått eller specialstorlek? Svaret finns på pallen
Den som varje dag skickar EUR- eller blockpallar med liknande uppbyggnad klarar sig ofta med standardstorlekar. Ändå bör man mäta den färdiglastade pallen och inte bara bottenytan. Höjden kan variera kraftigt. En order består av sex lager kartonger, nästa av nio. En för kort huv lämnar en del av lasten oskyddad. En alldeles för stor modell är i vägen vid hanteringen.
Vid speciella ULD-format eller ovanliga mått kan en skräddarsydd lösning vara bäst. Cooled Solutions tillverkar sina termohuvar i egen produktion sedan 1972 och levererar både standardmått och specialutföranden direkt från lager. För en växande avsändare behöver det inte betyda ett komplicerat sortiment. Ofta räcker några standardstorlekar för merparten av sändningarna. Specialformat används bara där de verkligen behövs.
Innan 500 sändningar blir 5 000
Det bästa läget att granska kyllogistiken är inte efter de första hundra reklamationerna. Klokare är att gå igenom processerna innan nästa tillväxtfas. En enda verklig leverans kan ge mycket. Packa varorna som vanligt, fyll på kylmedel, gör pallen klar och mät temperaturen på flera ställen. Följ sedan vägen ända till mottagaren och notera väntetiderna.
Då dyker ofta mycket vardagliga saker upp: pallen står längre vid lastkajen än väntat. En huv glider av vid omlastningen. Sommarrutten beter sig annorlunda än testet i mars. Eller så kan tre olika pallhöjder utan problem standardiseras till två. Det är sådana detaljer som avgör om kyld e-handel kan växa i takt med verksamheten. För med stigande ordervolymer bör framför allt en sak inte öka proportionellt: antalet sändningar som aldrig når kunden på grund av temperaturen.
Jätteförlust i historiska hemmapremiären: ”Surt” 
Visa hela artikeln
