INSÄNDARE/DEBATT: Socialnämnden i Lindesbergs kommun ska fatta beslut om ett förslag att inte längre bedriva personlig assistans i egen regi, utan i stället lägga ut verksamheten på entreprenad. Det innebär att kommunen upphandlar en extern utförare som tar över den personliga assistans som kommunen i dag utför.
Vi från Socialdemokraterna och Kommunal motsätter oss förslaget. Vi ser ett stort värde i att kommunen bedriver välfärd med egna medarbetare och egen kompetens. Men vår kritik handlar också om de konsekvenser förändringen kan få och de frågor som fortfarande saknar tydliga svar.
Först och främst handlar det om människorna som har personlig assistans.
I dag har ett tiotal personer valt kommunen som utförare. Kommunens egen enkät visar att de svarande är mycket nöjda. Särskilt framhålls tryggheten, kontinuiteten och de långvariga relationerna till assistenterna. Samtidigt finns en tydlig oro inför en entreprenad, framför allt för att förlora nuvarande assistenter och få mindre inflytande över vem som arbetar i det egna hemmet.
Trots detta står det i utredningen att kvaliteten inte kommer att försämras. Men hur kan man veta det innan en upphandling ens är genomförd?
Det hävdas också att valfriheten inte påverkas. Vi delar inte den uppfattningen. Möjligheten att välja andra assistansanordnare finns kvar, men möjligheten att välja kommunen som utförare försvinner.
Det handlar också om medarbetarna.
Tanken är att den nya entreprenören ska erbjuda dagens personal en anställning. Men det förutsätter att medarbetarna vill byta arbetsgivare. Någon undersökning av hur många som faktiskt är beredda att följa med har inte gjorts. Det skapar osäkerhet för personalen och riskerar att påverka den kontinuitet som de enskilda värdesätter så högt.
Utredningen pekar dessutom på att privata utförare kan ha lägre kostnader eftersom de har andra förutsättningar när det gäller bland annat anställningsformer och arbetstider. Hur stor del av den förväntade besparingen bygger egentligen på skillnader i personalens villkor? Den frågan har vi inte fått något tydligt svar på.
Självklart handlar det även om ekonomin.
Socialnämnden behöver få sin ekonomi i balans. Förvaltningen har beräknat en möjlig grundbesparing på omkring 4,6 miljoner kronor om året. Det är betydande pengar som måste tas på allvar.
Men kalkylen bygger på att en framtida entreprenör accepterar Försäkringskassans schablonersättning som full ersättning. Om ersättningen behöver bli högre minskar besparingen. Kostnader för upphandling, uppsägningar och övergången är inte heller medräknade.
Det väcker en fråga som vi alla behöver ställa oss: Hur stor måste en ekonomisk besparing vara för att väga tyngre än den trygghet och kontinuitet som de enskilda själva beskriver? Var går den gränsen?
I grunden handlar det om vilken välfärd vi vill ha.
Privata alternativ finns redan för den som vill välja dem. Vi ser ett värde i att också det kommunala alternativet finns kvar. Vi vill ha en välfärd där kommunen inte bara är beställare och kontrollant, utan också bedriver verksamhet med egna medarbetare och egen kompetens. När de enskilda beskriver en välfungerande verksamhet, personalens framtid är osäker och det fortfarande finns frågor om ekonomi och konsekvenser, anser vi inte att det finns tillräckliga skäl att avveckla den kommunala verksamheten.
John Omoomian och Bo Stenberg, (S) ledamöter Socialnämnden
Elin Axelsson, (S) oppositionsråd
Anna Hedman, Claudia Åhlgren, Carl-Johan Ernsten, sektionsföreträdare Kommunal Lindesberg












































