Alla våra sjukhus kommer att behövas för att vi ska klara vårduppdraget

Vi har den största respekt för den oro som finns, och vi delar uppfattningen att det är viktigt att den kommun vi lever och verkar i är attraktiv för att vi ska kunna locka inflyttare och arbetskraft till våra olika verksamheter, såväl inom privat som inom offentlig sektor.

Det finns dock inget som tyder på att man behöver oroa sig för Lindesbergs lasaretts framtid. Med det ökande behovet av vård kommer våra tre sjukhus att behövas och utgöra viktiga delar i länets hälso- och sjukvård. Men för att svara upp till de behov som finns, samtidigt som det är nationell brist på vissa sjukvårdskompetenser, behöver alla sjukhus hjälpas åt och fördela en del uppdrag mellan varandra. I Lindesberg har vi till exempel förstärkt den planerade ortopediska och kirurgiska verksamheten. Det gör att vi har hög kompetens, kan utföra operationer med hög kvalitet och ta emot patienter från hela länet och ibland även från andra delar av landet. Vi kan helt enkelt hjälpa fler än tidigare och gör ett så bra jobb att människor åker många mil för att få hjälp just här.

En aktuell fråga som många oroas över är akutens framtid. Gällande den akuta verksamheten så finns ett beslut att jourerna för ortopedi och kirurgi fysiskt kommer att tas bort från Lindesbergs lasarett nattetid och finnas tillgänglig för verksamheterna via telefon och Skype. Även andra jourer inom regionen som är lågt belastade minskas för att frigöra resurser som kan utföra mera vård dagtid då behovet är störst.
Akutmottagningen i Lindesberg kommer även fortsättningsvis vara öppen dygnet runt. När det gäller bakjour inom medicin och intensivvård kommer de finnas kvar på lasarettet, dygnet runt. I de fall då det uppstår behov av ortopedisk eller kirurgisk läkarkompetens nattetid konsulteras den jour som tjänstgör i länet, eller så transporteras/hänvisas patienten till Örebro eller Karlskoga.

Att organisera verksamhet så här sker i hela landet och hänger samman med utvecklingen i samhället. Vi blir allt fler och allt äldre vilket innebär ett ökat behov av vård som inte bara är akut. Tidigare har den akuta vården utgjort den allra största delen av vårdbehovet. I dagsläget utgör akutsjukvården en femtedel av all vård, medan de kroniskt sjuka patienterna är en allt större grupp.

I ett bredare perspektiv handlar det om att ta hand om våra gemensamma resurser optimalt. Siffror från Sveriges kommuner och regioner, SKR, visar att offentlig sektor skulle behöva anställa över 60 % av alla tillgängliga på arbetsmarknaden inklusive de gymnasieelever som slutar skolan om vi fortsätter arbeta som tidigare. Den ekvationen går inte ihop. Därför behöver vi tänka och arbeta annorlunda.

Fördelning av olika uppdrag mellan olika sjukhus är dock inget nytt. Det har gjorts under lång tid, både på nationell och på lokal nivå. I vår region har vi sedan länge fördelat uppdrag mellan oss, även inom akutvården. Sedan ett par år tillbaka åker exempelvis ambulanstransporter med trauman, det vill säga svåra olycksfall, direkt till universitetssjukhuset, även om olyckan skett i Lindesberg eller i Karlskoga. Detta för att patienten ska hamna där den kan få bäst hjälp.

Den förändring som pågår handlar om att använda varje sjukhus på allra bästa sätt. Alla våra tre sjukhus kommer att behövas även framledes för att klara uppdraget att ta hand om våra invånares ökade behov av vård.

Avslutningsvis – Det är av största vikt för oss att inte bidra till oro, utan istället tillsammans med er andra som verkar i vår närhet arbeta för att vår bygd är en attraktiv plats att bo och leva. En plats dit folk vill flytta, ta anställning och känna stolthet över.

Elisabeth Liljekvist, områdeschef närsjukvård norr
Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör
Region Örebro län