Den 29 juni anordnas för tredje gången Tusen Trädgårdar. Ett tillfälle då allmänheten är inbjuden till alla olika typer av trädgårdar i hela Sverige. Som enda representant i Lindesberg öppnar trädgårdsentusiasten Gun-Britt Svensson upp sin trädgård denna dag för besök. Det är en prunkande, livfull villaträdgård med gammaldags blomster som växer i en mängd olika rabatter och etage. Här växer blomsterglädje.- Det ska bli spännande att visa upp trädgården för första gången, säger Gun-Britt Svensson. Själv har man ju svårt att se helheten och blir lätt lite hemmablind – men många har uppmanat mig att anmäla trädgården till en visningsdag.
Det är Riksförbundet Svensk Trädgård som bjuder tillsammans med Gunnel Carlsons Trädgårdsriket och Studiefrämjandet in till Tusen Trädgårdar söndagen den 29 juni 2014 kl 10-17. Arrangemanget går av stapeln vart annat år och alla som har en trädgård har varit inbjuden att delta genom att anmäla sig . Det gäller såväl privata trädgårdar, offentliga trädgårdar som slotts- och herrgårdsparker, handelsträdgårdar och koloniträdgårdar.

Gun-Britt Svenssons trädgård på Strandvägen 1 i Lindesberg är en fröjd för ögat. Här kan både den inbitne trädgårdsentusiasten och den icke så kunnige få sitt lystmäte. Trädgården som är 2000 kvadratmeter stor är fylld av rabatter och olika rum i flera etage. Det växer ett överflöd av gammaldags blomster som fingerborgsblomma, blågull, aklejor, prästkragar, blåklockor och pioner. Och en mängd olika sorters rosor.
– Jag har ingen plan för rabatterna utan trädgården har växt fram efter hand, berättar Gun-Britt. De blommor som självsår sig får oftast växa kvar. Det jag medvetet har försökt satsa mer planerat på är rosorna.

En damm, finurligt placerad, i en berghäll porlar i bakgrunden och överallt finns blomkrukor i olika storlekar utplacerade eller upphängda i träden. Tomatplantorna växer vid solväggen och i ett skyddat hörn ligger en köksträdgård planterad i pallkragar. Och senare i sommar kommer floxen, dahlior, liljor och klematis som växer runt olika sittplatser och arrangemang. Det är en sevärd mormorsträdgård i stort överflöd.

Gun-Britt Svensson, som är mycket road av att arbeta med händerna, började bygga sin trädgård 1980 att genom att ta ner den björkskog som växte bakom huset. Därefter har hon skött, utvecklat och planerat hela trädgården helt själv. Det har blivit en hel del grävande, tunga lyft och rensningar under årens lopp. Men hon tycker att arbetet bara är roligt. Inspiration får hon genom egna trädgårdsresor både i Sverige och utomlands men också från trädgårdsprogram på TV.
– Man ser så fort resultat av sitt arbete, menar Gun-Britt. Dessutom är det så roligt med alla vackra blommor. Jag hoppas verkligen att rosorna hunnit slå ut till visningsdagen – då blir det fint.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.