En stor bredbandssatsning kan redan om ett år ge bredband till mindre orter i Lindesbergs kommun. Med 80 miljoner kronor till sitt förfogande har länets samtliga kommuner nu slagit sig samman i frågan. Hur får vi bredband till alla småorter i länet? Ja, lösningen är relativt enkel enligt Telia som är en operatör som troligtvis blir involverad i arbetet. Idag, tisdag, besöker kommunen it-chef Bo Bäckman Öskevik som är en kandidat till bredband. -Redan idag finns det bra infrastruktur i länet och det gäller bara att ta vara på den. I Öskevik t ex finns fibern mellan Lindesberg och Nora och att nyttja den för Öskeviksborna är inget större ingrepp i vare sig natur eller teknik. Fibern finns ju redan där, konstaterar Bäckman.
På andra håll i kommunen är saken densamma. Fiber finns nedgrävd och går tvärs igenom, eller mycket nära, samhället. Det gäller bara att ta vara på tekniken. Öskevik är en kandidat som redan om ett år kanske kan få bredbandsuppkopplingar till privatpersoner. -Andra orter som är aktuella i framtiden är t ex Ramsberg, Guldsmedshyttan, Grönbo, Spannarboda och Ullesäter, berättar Bo Bäckman. Han tillägger att många andra småorter omfattas i projektet.
I Lindesberg täcker Telias ADSL upp 50 procent redan idag. Och vad it-chefen fått erfara har de flesta varit mycket nöjda med sin uppkoppling. –Jag har faktiskt inte hört några klagomål på ADSL-anslutningen. Den håller ju en skaplig hastighet, konstant. Och folk är ständigt uppkopplade utan strul och problem. Det är väl ett gott resultat och med tiden kommer säkert hastigheten bli snabbare. Modemet är ju idag strypt till en halv megabit, men det klarar betydligt högre hastigheter än så. Men det ligger nog en bit fram i tiden innan vi får mer fart i tråden, förklarar Bäckman.
Under det senaste kommunstyrelsemötet, som hölls förra veckan, fick oppositionspartierna Socialdemokraternas och Centerpartiets budgetförslag flest röster. Förslaget ställdes mot den styrande minoritetens budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och vann efter votering med siffrorna 8–5. Två ledamöter valde att avstå, Anders Persson (LPO) och Nils Detlofsson (L).
Den 6 juni firas Sveriges nationaldag med festligheter och aktiviteter på flera platser runt om i Lindesbergs kommun. På programmet står allt från byaloppis till nationaldagstrav, lådbilstävling och utdelning av flera stipendier. I Lindesberg väntar musikunderhållning och teatertema med bland annat ”Julimus och Strulimus i Oscarsparken” för barnen samt en presentation av kostymmakarna bakom Spektakelteaters senaste produktion, STRIPA 1926.
FOTOKRÖNIKA: Nu när sommaren har anlänt är det hög tid för närbildsfotografering på allt intressant som årstiden erbjuder.
UPPDATERAD kl. 12:26. Det brinner just nu i ett garage i området Gusselhyttan utanför Lindesberg. Polis, ambulans och räddningstjänst är på plats.
Efter fyra säsonger som tränare till LIF Lindesbergs A-lag så meddelar Joakim Bååk, via handbollsföreningens hemsida, att han kliver av som herrlagets huvudtränare. Även om Joakim inte kommer att vara kvar som handbollstränare så kommer han att finnas kvar inom föreningen då han istället kommer att vidareutveckla sin roll inom Lindeskolans idrottscollage.
– Vi har valt en långsiktig väg, kommenterar Joakim genom LIF Lindesbergs hemsida.
För fjärde året i rad bjuder slipmaskintillverkaren Tormek in till en ny spännande sommarutställning med såväl svenska som internationella konstnärer. I år har man valt att lägga fokus på både verket, konstnären och de fantastiska verktyg som använts i processen.
– Vi vill visa vad den vassa eggen bidrar till. Det var så ”Behind the Edge” föddes, säger Hugo Öhman, digital specialist på Tormek.
Under helgens judofestival i Lindesberg arena, tilldelades Björn Nyberg 7 Dan, vilket är den näst högsta graden inom svensk judo, något han fick som ett erkännande för en livslång gärning inom sporten. Därmed blev han den sextonde personen någonsin att få utmärkelsen inom svensk judohistoria.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.