Snart kan villaägare låta bygga friliggande ”småhus” på tomten utan krav på bygglov. Regeringsförslaget ger villaägaren rätt att bygga upp till 25 kvm små/stora hus på tomten som kan användas som permanentbostad. Riksdagen förväntas klubba förslaget i början av juni månad och lagändringen kommer då att träda i kraft redan den 2 juli i år.– Det här är en viktig reform för mängder av villa- och sommarstugeägare, och något som de kommer att få nytta av redan nu till sommaren, säger Civil- och bostadsminister Stefan Attefall på Kristdemokraternas hemsida.
1979 lät dåvarande bostadsminister, Birgit Friggebo, avskaffa bygglovsplikten vid uppförande av en komplementbyggnad på högst 10 kvm på villatomten. Knappt 30 år senare (2008) höjdes gränsen till 15 kvm. Nu är friggeboden ”hotad” – av en ännu större variant kallad Attefallhus, efter nuvarande bostadsminister Stefan Attefall. Förslaget innebär i korthet att villaägare kan bygga ett friliggande småbostadshus på tomten på 25 kvm utan krav på bygglov.
Förslaget är tänkt att underlätta för gemene man, att ge större frihet åt den som vill bygga en komplementbyggnad, samtidigt som det stimulerar bostadsmarknaden på orter där bristen på ”ungdomslägenheter” är stor, som till exempel i fallet Lindesberg. När tonåringen vuxit ur pojk- eller flickrummet har Lindesbergs bostadsmarknad inte mycket att erbjuda och det är inte ovanligt att ungdomar väljer att röra sig till andra orter i landet på grund av det. Bostadsministerns förhoppning är att Attefallhuset kan lösa vissa bostadsproblem även om förslaget inte är lagt med detta som huvudsakligt mål.
I Lindesberg har regeringens förslag redan väckt intresse hos villaägare. En av firmorna som kontaktats med anledning av den förväntade lagändringen, är byggfirman J. Anderbert Bygg.
– Jag har redan haft kontakt med en villaägare som vill bygga ett sådant hus just för att låta tonåringen få en egen bostad, berättar Jocke Anderbert.
Vidare tror Anderbert att förslaget kan stimulera byggbranschen, men hur mycket är svårt att sia om.
– Det är ändå ett ganska stort hus man tillåts bygga, så visst finns det anledning att tro att det blir en del arbete att göra, kommenterar han.
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.
Visa hela artikeln
Bildspecial: Dani M gästade Stjärnskottsfestivalen 
