FotoFredag: Den lilla färgglada

Jag njöt av vårens alla fågelläten och plötsligt så hörde jag det där välbekanta lilla pipet – och nu var den där igen. Jag lyckades få ett par bilder på fågeln på långt avstånd, som alltid, men inte mer än så. Då sade min magkänsla ifrån. Varför provar jag inte att sitta i mitt portabla gömsle för? Sagt och gjort! Jag valde noggrant ut en lämplig plats som kändes rätt för mig och mitt gömsle och några dagar senare återvände jag dit. Det var äntligen dags!

Jag var på plats före soluppgången. När solen väl började komma upp över horisonten, flög och några sångsvanar förbi och jag såg hur de var så vackert upplysta av soluppgångens mjuka färger. Sångsvanar i all ära – men nu var fokus på den färgglada pippin.

Tre timmar senare så hörde jag ett välbekant läte. Det där lätet jag ville höra och hade väntat på. Kungsfiskaren hade landat. Jag tittade fort ut och lokaliserade vart fågeln hade satt sig och jag kunde snart konstatera att det var en hona. Hon var väldigt aktiv att jaga under den första timmen. Jag såg att hon lyckades med två dyk som gav resultat. Sen flög hon vidare och satte sig bakom en stor gren och gäspade en stund. Sedan var det lugnt en stund och jag tog en efterlängtad frukost. Jag hade precis sörplat i mig sista koppen Chai latte och det var då det hände. Jag tittade på kameraskärmen som då fick agera som en sökare och jag såg hur Kungsfiskaren gjorde i ordning sig för att snart flyga.

Plötsligt flyger hon rakt mot mig och mitt gömsle och några sekunder senare så hade hon satt sig bara 3-4 meter ifrån mig och mitt gömsle. Jag var blev helt mållös. Hon hade satt sig i en bra men väldigt snäv vinkel med mycket starkt motljus.

Hon satt vid denna plats i ca 15-20 minuter innan det var dags att flyga ut närmare vattnet.

Sedan började det att blåsa väldigt mycket och kungsfiskaren verkade irriterad av detta och flög vidare längre upp längs med vattendraget. Jag väntade i en timme för att vara på säkra sidan så att hon inte skulle återvända till platsen igen men det var lugnt och jag smög bort från platsen och åkte hemåt med ett väldigt stort leende. Tredje gången gillt brukar man säga, men jag säger nog Första gången, Bästa gången när det kommer till att försöka fotografera den lilla färgglada.