Under en klarblå himmel och strålande sol genomförde Trygg Vuxen sin trivseldag under söndagen. På schemat stod en rad olika lekar och aktiviteter där fokus låg på att ha så roligt som möjligt.
– Det här är varför jag gör sådant här, säger Sara Aspling glatt och tittar bort på några ungdomar som närmast kiknar av skratt.
Brännboll är den första aktiviteten för dagen och gänget delas upp i två lag, ungdomar mot vuxna, för att göra det enkelt. Det visar sig ganska snabbt att trots en tävlingsinstinkt som heter duga, kvicka ben och en bra träff med brännbollsträt så är ungdomarna strået vassare och tar hem den första grensegern.
Efter en stunds vila och vattenpaus i skuggan är det dags för dragkamp, en gren som blev mycket jämnare än någon av deltagarna kunnat tro. Bäst av tre gäller, och den första matchen tar de vuxna hem ganska övertygande. Match två blir jämnare, men ungdomarna lyckas få de vuxna på fall, och det står nu 1-1. Den sista och avgörande matchen är mycket jämn och långdragen, men efter en hel del svett och nytillkomna valkar i händerna vinner till slut de vuxna.

Den avgörande grenen i kampen mellan lagen blir en stafett, där de ska hoppa säck, balansera en potatis på en sked, äta kex och försöka vissla och slutligen irländsk julafton. Det är otroligt varmt i solskenet, men det är inget som bekommer någon, nu är det endast vinst som gäller. Hysteriskt gapskratt utbryter när en efter en försöker vissla med munnen full av kex, ivrigt påhejade av lagkamraterna.
– Det här är varför jag gör sådant här, säger Sara Aspling glatt och tittar bort på några ungdomar som närmast kiknar av skratt.
Till sist går de vuxna segrande ur striden, och alla får pusta ut i skuggan. Under tiden leker de yngre barnen med vattenleksakerna, som blev otroligt populära och ett vattenkrig bryter ut. När plötsligt shetlandsponnyn Soote dyker upp, byts dock fokuset helt och barnen ställer sig istället på led för att få rida.
– Det är jätteroligt att vi faktiskt kunde genomföra det här, trots midsommarhelg och värme. Men jag blir lite besviken på engagemanget hos de vuxna, vi är jättemånga i gruppen på Facebook men ingen dyker upp när något ska göras, säger Sara besviket.












































