Dansens dag valde man att uppmärksamma ordentligt på Björkhagaskolan. Det här passade alldeles utmärkt då eleverna under höstterminen upptäckte dans, och sedan den här terminen har fått utöva det själva under ledning av dansinstruktörerna Emil Alm och Madeleine Carlsson.
– Jag gillar att dansa. Man får göra olika saker och uppträda. Det är lite nervöst, berättar Dayan Hassan, 11 år, innan det blir dags för hans klass att kliva fram.
När Björkhagaskolan emottog en summa kulturpengar började Kulturrådet fundera på hur dessa skulle komma att förvaltas. Med hjälp av några elever på skolan diskuterade man eventuella möjligheter. Ville man lägga de på teater, dans, bild eller en resa till Stockholm? Den här gången valde man att placera de i dansfacket. Förskoleklass upp till årskurs tre fick träffa en dansgrupp och lära sig mer om dans, medan klass fyra och fem fick se Cullbergbalettens framträdande.
Och nu under vårterminen har danslärarna Emil Alm och Madeleine Carlsson från Kulturskolan övat eleverna i dans en gång i veckan. När det sedan idag, fredag, är
Dansens dag, passade det som handen i handsken att eleverna skulle få chansen att visa upp vad de lärt sig under den här tiden. Alla skolans elever samlades utomhus för genomföra arrangemanget. Även om vädret inte var på topp så strålade istället förväntansfulla elever. Med presenningar utlagda på marken, till att för slå sig ned på, och en drönare i luften som förevigar dagen, var de redo. Klasserna visar upp en dans var för sig, förutom årskurs fyra till sex, de 150 eleverna gör något ännu mer storslaget. De har lärt sig en dans som de dansar allihop samtidigt och tillsammans under ledning av Emil.
– Vi har tränat jättemycket, berättar Dayan Hassan, 11 år.
– Jag gillar att dansa. Man får göra olika saker och uppträda. Det är lite nervöst, säger Dayan.
Max Tegelar, 11 år, är också med i den stora gruppen som dansar.
– Det är roligt! Kul att stå med massa folk och dansa. Vi har tränat ganska mycket, och det har varit roligt nästan varje gång. Ibland har det varit lite bråk när vi inte kommit överens, konstaterar Max med ett snett leende.
Klasskompisen William Johnsson, 11 år, håller med Max, dans är riktigt kul. Faktum är att Max tycker att det är så roligt att han struntar fullkomligt i sitt nyligen brutna ben
och hakar på klassen ändå.
– Jag var och åkte skidor och så blev det ett felskär, men nu har jag precis tagit bort gipset i alla fall, berättar Max och visar att benet faktiskt går att böja någon centimeter utan att det gör ont.
– Jag ville ändå vara med och dansa, jag har varit med och tränat varje fredag. Så det fungerar bra, säger Max som samtidigt stöder sig på sina kryckor.
Också Elsa-Stina Engman, 11 år, har uppskattat det här inslaget i skolan.
– Det har varit roligt, det roligaste är att dansa i stor grupp, man vill inte stå själv där framme, avslutar Elsa-Stina.
Visa hela artikeln
Morgonpigg orkester blåste liv i Guldsmedshyttan 
