Konstnärer kan vara både unga och gamla. Framförallt väldigt unga. Det visade barnen som skapade vackra tavlor i ljusa färger idag i stadsbibliotekets Konstrum. ”Sol hemma hos mig” och ”Himmeldansen” var några av titlarna som konstverken fick, och i nästan en hel vecka framåt kommer de ungas tavlor att pryda väggen.
I Lindesberg stadsbiblioteks Konstrum står Sara Sporre, kulturkontoret, tillsammans med en stor grupp barn i olika åldrar och tittar på Marita Olsson Bluums tavlor. Sara diskuterar hennes tavlor tillsammans med barnen, och alla är överens om att hon nog inte stått ute framför det där huset på tavlan och målat.
– Hon tänkte mycket på sina drömmar, så ni får tänka på vad det är ni ska måla, säger Sara när barnen slagit sig ner runt långbordet och serverats varsin vit kvadrat att måla på.
Barnen ska nu få skapa sin egen tavla med titel och sitt namn. Någon svart färg blir det inte idag, de får hålla sig till ljusa färger. Föräldrarna hjälper till att portionera ut färg till alla barnen, och sedan måste man välja vilken sorts pensel man vill. Långa ärmar dras upp, penseln doppas i vatten, och den vita ytan får liv i samma takt som färgen målas ut.
– Det vi har idag kallas för primärfärger. Med de färgerna vi har kan vi blanda till nästan alla färger som finns. Rött och gult blir orange, rött och blått blir lila, räknar Sara upp och barnen blandar färgerna noggrant och med omsorg på sina paletter bestående av vita papptallrikar.
När tavlorna är färdiga och torkat blir de upphängda på väggen i Konstrummet, och där ska de få hänga för allmän åskådning i ungefär en vecka.
”Sol hemma hos mig” heter sexåriga Charlie Auers tavla. Han har brutit armen när han gungade, men det har gått bra att måla ändå.
– Mitt hus hemma är egentligen vitt, men det hade inte synts så bra, förklarar han och pekar på det röda, nymålade huset på tavlan.

Charlie visar upp sin tavla. Foto: Ida Lindkvist
Bredvid honom sitter kompisen Malva Haikara, 7 år, och hennes tavla har döpts till det vackra namnet ”Himmeldansen”.
– Jag har målat en kille och en tjej och sedan en himmel som bakgrund. Det är inte några speciella, berättar hon.

Malva målar så det står härliga till. Foto: Ida Lindkvist
Malva tycker om att måla och passar på att måla så ofta hon kan.
– Jag gillar att måla fina färger och fina djur, hästar och kaniner är mina favoriter att måla.
Hedda Nilsson, 6 år, sitter djup försjunken i sin målning och tavlan är välfylld med olika färger och pricken över i:et blir en regnbåge. Hon har inte hunnit lista ut någon titel ännu, men hon vill gärna berätta vad hon har målat.
– Jag målar en anka, en blomma, berg och sol. Och en konstig regnbåge, säger Hedda utan att släppa blicken från sitt konstverk.
När hon får måla precis vad hon vill blir det något annorlunda, och med särskilda favoritfärger.
– Jag tycker bäst om att måla fantasisaker, det kan vara vad som helst. Lila och silver är mina favoritfärger.
Lova och David med färgglada paletter. Foto: Ida Lindkvist
David Lindén, 4 år, och Lova Lindén, 6 år har också målat varsin tavla. Nu har Lova fått ett större, vanligt papper att fortsätta sitt skapande på.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.