Ikväll avslutades ett tre dagar långt dansläger för barn och ungdomar. Kulturskolan Garnalias danslärare Madeleine Carlsson stod bakom det uppskattade lägret.
– Det är roliga är att få röra sig och uttrycka sig på ett speciellt sätt, istället för att prata får man dansa, säger nioåriga Axel Sander när den sista dansdagen närmar sig sitt slut.
Klockan har nyss passerat 17-slaget och gruppen av barn och ungdomar, i åldern 9-15 år, är fullt upptagna med att öva uppvisningsprogrammet in i det sista. Om mindre än en halvtimme kommer Kulturum att fyllas av föräldrar och släktingar som samlats för att få se vad barnen lärt sig under de här dagarna med Kulturskolans danslärare Madeleine Carlsson.
– Det är första gången vi har ett sådant här läget, men förhoppningsvis kan vi ha det nästa år också, säger Madeleine.
De nio år gamla tjejerna Hedda Johansson, My Molin och Ellen Lindgren berättar att de har haft tre jätteroliga dagar som till bredden har varit fyllda med dans, från morgon till kväll.
– Vi har varit i grupper och gjort egna danser. Man tar steg från alla danserna och sätter ihop, är jag hemma tar jag lite olika steg och sätter ihop och så någon musik som passar, säger Hedda som dansat i sju år.
– Och så har vi dansat olika danser, street, break, jazz och modern. Ingen ska visa upp break för den var så svår, men det var kul att få prova, tillägger My som haft dansskorna på sedan hon var sex år gammal.
Tjejerna känner av lite nervositet inför att visa upp sina nyfunna kunskaper och steg för publik. De har tränat varje dans en timme om dagen, så efter tre timmars jobb ska stegen och alla rörelser sitta. Det de fruktar mest är streetdancen.
– Streeten är ganska svår, det går så fort, det är lätt att man tappar bort sig ibland, förklarar Hedda.
På lägret har två killar deltagit, varav en är nioåringen Axel Sander, och han har sin teori om varför det är så dåligt deltagande från herrsidan.
– Jag tror att det är för att det är mer tjejer som vill dansa, det är fler tjejer som håller på med dans. Men vi, jag och min kompis, kom hit för break och street, säger Axel men deklarerar att han provat på alla de fyra stilarna och faktiskt blivit positivt överraskad. Han fortsätter:
– Roligast var jazz, det var riktigt roligt. Modern var också ganska rolig. Jag har dansat själv i fyra år, men aldrig gått på någon dansskola förut. Det är roliga är att få röra sig och uttrycka sig på ett speciellt sätt, istället för att prata får man dansa, säger nioåriga Axel Sander när den sista dansdagen närmar sig sitt slut.
Även om dagarna har varit väldigt roliga, så har de samtidigt varit intensiva.
– Det har varit långa dagar, mycket svett och träningsvärk i benen. Varje träning har varit en timme och man tar ungefär en flaska vatten per gång, det blir två liter vatten varje dag, konstaterar Axel.
Föreställningen börjar och även om inte varje steg sitter på pricken där det ska, har alla roligt och dansglädjen lyser och smittar av sig på publiken som glatt klappar takten.
Visa hela artikeln
Morgonpigg orkester blåste liv i Guldsmedshyttan 
