Duvor, kajor och kråkor har för vana att hålla till nära människor, gärna mitt i stans livligaste områden. Orsaken är helt enkelt att vi människor erbjuder såväl mat som husrum för dessa små invånare. Men husfriden varar inte för evigt. Det ser Leif Linder från Lindesberg till.
Han samt två herrar till vid namn Leif Johannesson och Bo Ragnarsson har nämligen jakträtt på kommunens marker i stadsmiljö. Ständigt får de uppdrag att skjuta av beståndet av så kallade skadefåglar.
Senaste uppdragsgivaren är Bergslagens Sparbank på Kristinavägen som önskat hjälp med att bli av med duvor. Uppgiften har Leif Linder fått att utföra. I två omgångar har han varit ute med sitt gevär och gjort vad som göras skall. Hittills har det resulterat i ett 30-tal fåglar, men det är bara en droppe i havet, menar Linder själv.
-Jag skulle kunna hålla på med det här på heltid, så mycket fåglar finns det. Och det kommer hela tiden nya. Problemet vid banken är att de bygger bo under taket, berättar han.
Och där det bor fåglar finns det fågelskit – i mängder. Det drabbar även folket på stan eftersom det förr eller senare hamnar på gångbanan nedanför bankhuset.
Klurig jakt
Med specialammunition i sitt gevär ger han sig upp på fastighetens tak för att kontrollera om jakten kan genomföras. Det räcker nämligen med att duvorna flyger till grannfastigheten för att allt måste ställas in.
-Jag har inte jakträtt på annat än kommunens mark, alltså får jag inte skjuta duvan om den flyger till fastigheten på andra sidan gatan.
Att jaga med skarpladdat vapen i centrum kräver såväl rätt utrustning som rätt tänkande. Det är inte bara att skjuta och se glad ut med vilket vapen som helst.
-Senast jag var ute fick jag ställa in. Det var helt enkelt för mycket folk nere på Strandpromenaden då. Jag försöker hela tiden skjuta så att skotten ska hamna nere i sjön om det skulle råka missa. Så, det är inte bara att skjuta inte. Det ligger på mitt ansvar om något skulle ge fel, säger Leif.
Ammunitionen Leif och de andra jaktherrarna använder sig av vid stadsjakt är framtagen för jakt på mycket små avstånd till ”villebrådet”. Kulan går inte ens igenom en stenplatta. Därför krävs planering vid jakten för att en kula inte ska dimpa ner i andra änden av stan på en bil eller ännu värre – en människa.
Det är ännu oklart om uppdragsgivaren är nöjd med jakten hittills eller om fler omgångar krävs för att stävja problemet vid Bergslagens Sparbank.
För en vecka sedan så fick jag syn på ett par rävvalpar som sprang ute på en åkermark. Jag har alltid velat ha bilder på rävvalpar så jag kontaktade omedelbart markägaren och frågade om tillstånd att sätta mig på span där – och det gick bra. De var bara glada över informationen och tacksamma över att jag frågade.
Det är nu klart vilka som kommer att få chansen att fiska kräftor i slutet av sommaren, när allmänhetens kräftfiske arrangeras i Bottenån, Lindessjön och Dalkarlshytteån. Kolla i vinnarlistan om just ditt namn finns med.
Själv beskriver han sig skämtsamt som en 82-årig, enögd Parkinsongubbe, men sanningen är att Jerry Ragnarsson är en otroligt begåvad guldsmed som varit verksam sedan 1957. I sin hemmaverkstad i villan i Lindesberg har han långt efter sin pension fortsatt sin passion för hantverket, men på hobbynivå.
– Jag kan ju inte riktigt låta bli, det är ju så roligt, säger han med ett leende.
Åtta band, en stor scen, mat och merch – så ser det ut när Lindesberg får en ny utomhusfestival med premiär den 26 juli som fått namnet Solsting. Bakom festivalen står ett gäng musikintresserade ungdomar från Hillstreet, som siktar på att blåsa liv i en gammal tradition i musikstaden Lindesberg.
– Det här är startskottet. Kanske kan det bli som ett nytt Augustibuller, säger Malte Nilsson från festivalgruppen.
För fjortonde sommaren i ordningen genomför Sparbanken Bergslagen sitt projekt Drömjobbet, där ett antal drivna ungdomar i åldern 17-22 år får chansen att utveckla sina affärsidéer och prova på att driva eget företag som sommarjobb. I år handlar det om bivaxdukar, nagelförlängningar samt renovering och försäljning av möbler.
Förra året firade jag min midsommar i de värmländska skogarna i hopp om att få se en vit älg. Men ingen framgång den resan. Under årets midsommarhelg gjordes en nytt försök då jag återvände till de värmländska skogarna i min fortsatta jakt efter mitt första möte med en vit älg. Hur det gick berättar jag i denna veckas fotokrönika.
För många barn och ungdomar är fiske en favoritsysselsättning på sommarlovet. Just denna sommar gör Lindesbergs kommun en satsning för att krydda till det lite extra för sommarlediga barn – detta tillsammans med Lindessjöns FVO.
– Vi har satt ut 200 kilo regnbåge i ån och det är riktigt fina bitar dessutom, berättar Kurt Ahlström, ordförande för Lindessjöns Fiskevårdsområdesförening.
Jag börjar denna veckas fotokrönika med att önska er alla en glad midsommar. Mitt midsommarfirande startade faktiskt redan klockan 01.30 i natt. Då var det nämligen dags att åka iväg på en fotoresa med min kompis. På vägen till slutdestinationen så hade jag planerat in ett stopp som bara var ett måste. Det är nämligen så att för tredje gången någonsin så har en Wilsonbeckasin (Amerikansk Beckasin) observerats i Sverige. Jag ville försöka fotografera denna fågel.