Under vecka 45 genomförs den nationella donationsveckan i Sverige, en kampanj som initierats av Socialstyrelsen med syftet att få fler att ta ställning till organ- och vävnadsdonation, något man även arbetar med på intensivvårdsavdelningen i Lindesberg.
– Vi vill uppmuntra folk att prata med sina närstående om det, och att registrera sin vilja, oavsett om man är positivt eller negativt inställd till donation, det underlättar så mycket för alla inblandade om något sker, säger Linda Fernström, donationsansvarig sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen i Lindesberg.
Behovet av organ och vävnader är fortsatt stort, men trots att majoriteten av svenskarna är positiva till att donera organ och vävnader efter sin död, är det fortfarande många som aktivt inte tagit ställning. Det handlar dock inte enbart om att få ett svar på om personen i fråga vill donera, ställningstagandet kan också innebära en lättnad för anhöriga om en tragisk situation skulle uppstå.
– Det är en trygghet om olyckan skulle vara framme, då det är väldigt mycket känslor i omlopp, chock, sorg och förtvivlan, att då dessutom börja fundera över en sådan här frågeställning också är tufft. Då kan det vara en trygghet att veta att det här är min närståendes önskan, säger Malin Persson, donationsansvarig sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen i Lindesberg.
För att en patient ska kunna bli aktuell som organdonator måste personen avlida på en intensivvårdsavdelning och vara uppkopplad till en ventilator. Dessutom genomförs en rad olika, hårt reglerade, undersökningar för att konstatera att patienten är hjärndöd. För en närstående kan det dock vara svårt att ta in, då kroppen fortfarande hålls vid liv genom sjukhuset maskiner.
– Anhöriga får all information, men det kan vara otroligt svårt att förstå att personen är avliden. Man ser på skärmen att hjärtat slår, huden är varm, men personen är avliden, det är en väldigt speciell och svår situation och ska vi då börja diskutera organdonation så kan det bli otroligt jobbigt, bara den frågan kan göra att man blir helt blockerad, säger Malin.
– Vi vill uppmuntra folk att prata med sina närstående om det, och att registrera sin vilja, oavsett om man är positivt eller negativt inställd till donation, det underlättar så mycket för alla inblandade om något sker. Vem vill tänka på döden, men man behöver inte göra det så komplicerat, bara fundera på vad man skulle vilja, säger Linda.
Enligt statistik framtagen av Socialstyrelsen den 1 oktober i år väntar 604 personer i Sverige på en njure, 72 behöver en lever, 30 personer ett nytt hjärta, 32 personer väntar på lungor och 28 patienter behöver en bukspottskörtel.
– Det är många som väntar på organ, men tillgången är ju väldigt liten. En donator kan hjälpa väldigt många människor om det är rätt matchning, säger Malin.
Visa hela artikeln
Källgårdens sinnesrum invigt: ”Öka deras livskvalitet” 
