ÖNH-mottagningen om sparförslaget: ”Låt oss få bli ett gott exempel, lägg inte ner oss!”

Det är full aktivitet på Öron-Näsa-Halsmottagningen på Lindesbergs lasarett när LindeNytt kommer på besök. Sektionsansvarig sjuksköterska Anna Åberg slår sig ned och börjar berätta hur det nya sparförslaget kommer drabba mottagningen och framförallt deras patienter.

– Vi är en liten enhet, där vi jobbar väldigt tätt ihop. Vi har skapat goda arbetssätt för att få en välfungerande verksamhet för patienterna och så överväger man att lägga ned, det är ledsamt, säger hon.

Anna menar att en stor del av rapporteringen kring sparkravet har handlat om nedläggningen av akutmottagningens kirurgi, något som hon känner är bekymmersamt.

– Vi vet ju att akutmottagningens bevarande har varit en het potatis, egentligen under hela dess existens. Vi vill bara inte hamna i skuggan av nedläggningen av kirurgakuten, det ena ska inte vara på bekostnad av det andra.

I en artikel publicerad på LindeNytt den 8 september sade sjukvårdsdirektör Jonas Claesson: ”Specialistmottagningarna, de som är hyrläkarberoende både på Karlskoga och Lindesberg, vilket huvudsakligen är ögon och öron, de kan vi tjäna pengar på att centralisera”, ett uttalande som Anna starkt vill poängtera är direkt felaktigt.

– Att vi på vår mottagning skulle vara beroende av hyrläkare är helt fel, och det känner vi är viktigt att få fram. Sedan förstår vi inte riktigt vad centralisering innebär i det här sammanhanget, man kan ju säga stänga men det är jobbigare, men om det betyder att stänga i praktiken är det mer rättvist att säga det, säger Anna.

Anna och hennes kollegor är mycket oroliga för vad det skulle innebära för patienterna om mottagningen och dess personal försvinner, då det påverkar en stor grupp människor som är extra utsatta.

– Försvinner öron-näsa-halsläkare från huset så försvinner ju den specialiteten från sjukhuset, vilket rimmar väldigt illa med förslaget om att man ska stärka upp medicin samt öka vårdplatser, eftersom en stor del av patienterna är de med sväljningssvårigheter efter en stroke till exempel. Ska de patienterna inte få göra någon sväljningsundersökning alls eller ska de skickas till USÖ där logopederna kommer finnas? Vad blir den kostnaden? Det är dessutom en patientgrupp som behöver ha personal med sig, förklarar hon och fortsätter:

– Patientgruppen försvinner ju inte, behovet av att få träffa öron-näsa-halsläkare eller ta del av de undersökningarna vi gör här försvinner inte. Samma antal patienter ska tas om hand inne på USÖ som vi har förstått det, där ser vi inte riktigt ekvationen gå ihop eftersom de inte klarar köerna som det ser ut idag, och vi tar dessutom patienter från vår gemensamma väntelista.

Öron-näsa-halsläkare har, förutom sitt arbete på mottagningen, dessutom en väldigt viktigt del i konsultarbetet med intensivvårdsavdelningen, där Anna ser farhågor för de svårt sjuka patienterna som behöver specialistkompetens.

– Om det är en patient som haft en stroke exempelvis som behöver bli trakeostomerad, så har öron-näsa-halsläkarna hand om själva tracken. En svårt sjuk iva-patient som ligger nedsövd och behöver ha en track, ska den patienten då transporteras in till USÖ, eller ska en läkare därifrån åka hit för det?, säger hon.

Den 19 oktober ska Hälso- och sjukvårdsnämnden fatta beslut i ärendet, och nu går personalen bara och väntar på mer information om vad som händer. Men man är också angelägna om att få svar på sina frågor och att få framföra sina åsikter och farhågor om framtidens vård.

– Just nu är det frustrerande att arbeta utan att veta vad som ska hända, det väcker så mycket tankar, känslor och oro i så många olika lager. Vi förstår att vi måste spara pengar, vi är inte naiva, men vi ifrågasätter och är kritiska till om det verkligen blir en besparing och det är det vi önskar få mer svar på. Man funderar ju på om de som har kommit med förslaget har all den informationen som vi sitter på, avslutar Anna.