Planeringen av Region Örebro Läns sjukvård måste bli bättre.

Den första är att de använder begreppet akutsjukhus för de sjukhus som har en akutmottagning med två eller flera samlokaliserade medicinska specialiteter, till exempel medicin och kirurgi. Dessvärre hävdar administratörer och därmed politiker i vår region med emfas att så inte är fallet. Det räcker i Lindesberg med att vi på jourtid har en jourlinje för medicinkliniken och att det står jourmottagning på en skylt vid entrén. Då har vi ett akutsjukhus.

Den andra slutsatsen är att jourtid bör definieras som mellan 17.00 och 8.00 på vardagar samt dygnet runt vid helger. Helg är, enligt Svenska Akademins ordlista, tiden från fredag kväll till måndag morgon. Med den definitionen utgörs drygt 70 procent av veckans timmar av jourtid. Regionens hälso- och sjukvårdsnämnd beslöt den 25 september 2019 att hälso- och sjukvårdsdirektören ska genomföra åtgärder för att reducera antalet arbetade timmar under kvällar, nätter och helger vad gäller jour och beredskap. Som underlag för beslutet användes en utredning som presenterats 2019-06-16. Den presenteras som en jämförelse mellan länets tre sjukhus. Men det är uppenbart att syftet är att finna motiv för indragningar i Lindesberg och då på kirurgkliniken. På uppdrag av tf områdeschefen inom Område operation och onkologi, Region Örebro län gjordes i januari/februari 2020 en riskanalys av indragningarna av jourlinjer inom 00-området. Vad nu 00 står för? Analysledare hämtades från Närsjukvårdsområde väster, det vill säga Karlskoga. Man har identifierat 53 risker vid indragningar i Lindesberg. Presentationen är rörig och säger mig ingenting.

En tredje slutsats är att kompetensnivån på akutmottagningarna måste säkerställas. Det synes mig därför som synnerligen oförsiktigt att ledningen för sjukvården har agerat så att de flesta kirurger som fanns i Lindesberg för två år sedan har lämnat sjukhuset.

Den fjärde slutsatsen är att antalet sängplatser på sjukhusen i Sverige är för få. 2018 togs 7046 personer om hand av kirurg på akutmottagningen i Lindesberg. Av dessa kom 3860 på jourtid. Många av jourpatienterna läggs in och de utgör normalt merparten av de som över huvud taget läggs in på kirurgkliniken. Om de akuta patienterna hänvisas till Örebro så kanske antalet vårdavdelningar, och därmed personalstaben, I Lindesberg måste reduceras. Men samhället behöver ju fler vårdplatser och befolkningen i norr behöver sina arbetstillfällen. De får inte flyttas till Örebro.

Hela debatten kring akutmottagningen i Lindesberg har varit snedvriden. Befolkningen och de lokala politikerna i norr har presenterats en felaktig, för att inte säga förfalskad, bild av verkligheten. De har levt i den tro att det endast har handlat om att 25 personer som behöver opereras nattetid ska transporteras till Örebro eller Karlskoga. De närmare 4000 besökare som måste slussas vidare från lasarettet har inte nämnts. Alla de som behöver läggas in, utan att för den skuld opereras akut, har förtigits. Personalens oro för sina arbetsplatser ha nonchalerats. Det har rått en tystnadskultur.

Jag noterar med glädje att många företagare i norr har sett riskerna och nu engagerar sig för akutmottagningens och därmed lasarettets fortlevnad. Representanter för flera politiska partier har även de sett den verkliga bilden.
Nerikes Allehanda har efter påstötningar skrivit ett fåtal artiklar om akuten i Lindesberg. Men massmedia i övrigt visar sjukvården i norr ringa intresse.

Det har sagts att regionen avser att genomföra förändringarna vid lasarettet i Lindesberg vecka 40 i år. Det vore förödande för alla i den norra länsdelen.

Jag har en önskan att det ska finnas några politiska ledare i regionen som vågar träda fram och rensa upp i ledningen. Vi måste i börja om från början och starta en diskussion kring hur vi bäst ger personalen möjlighet att disponera våra fina och välutrustade sjukhus så att de, tillsammans med primärvården, kommer alla till del.

Ingemar Engstrand. Pensionär med förflutet i Örebro läns Landsting.