Poliser mixade musik och brott

SPF:s månadsmöte är liksom allt som oftast välbesökt, så också idag. Klirrande kaffekoppar och surrande samtal kring de fullsatta borden byttes så småningom ut mot musikaliska toner från Polisorkestern i Örebro, vilket inleddes med en fanfar för att påkalla publikens uppmärksamhet. Orkestern består av drygt tio personer, och med Karl-Axel Karlsson i täten. Men när de ändå var på plats så var det ett ypperligt tillfälle att även prata lite brott som pensionärer kan träffa på i vardagslivet.

– Det är roligt att vara här hos er, vi har varit här förut på liknande uppdrag, men det var flera år sedan. Vi har i uppdrag från polisens sida att vara ute och underhålla. Då kan vi också passa på att prata brottsförebyggande råd och tips som kan hjälpa er och befria er från elände, plus att vi får själva mindre att göra, ler Karl-Axel.

– Brott beror ofta på ens sociala standard. Ni löper stor risk för förmögenhetsbrott. Våldsbrott är inte lika vanligt, för ni är nog inte ute och super och slåss så mycket på fredagsnätterna. Åtminstone så slåss ni nog inte, konstaterar Karl-Axel.

Karl-Axels information mixas med orkestermusik innan han återigen fortsätter.
– Ni löper alltså den största risken för förmögenhetsbrott, då till exempel genom inbrott. Har man fönster utåt så spelar det egentligen inte någon roll vad vi har för lås. Möjligen minskar risken om man bor en bit upp i hyreshuset, säger Karl-Axel och fortsätter:

– I grunden är ni nog snälla och vänliga människor som gärna vill hjälpa till, och då är ni sålda. Banditer utnyttjar människors goda vilja!

Karl-Axel förklarar att när man rör sig ute i samhället finns det alltid människor som är ute bland oss som har oärliga syften, sådana som är livsstilskriminella. Karl-Axel berättar bland annat om en händelse då han var vid narkotikaroteln och en brottsling härjade i Vivallaområdet i Örebro. Med en hammare gav sig den här personen ut tidigt, tidigt på morgonen, kikade in genom bostädernas fönster för att se om någon möjligtvis lämnat några värdesaker framme på borden. Om så var fallet, krossade han rutan med sin medhavda hammare, tog sitt byte och cyklade iväg.
– En del specialiserar sig till exempel på att vara ute tidigt om morgnarna. De kollar om man låst altandörren och ytterdörren eller om några fönster står på glänt. De lämnar inte några spår efter sig. Det kan ta lång tid innan man märker att man haft inbrott, och då börjar man med att rannsaka sig själv, berättar Karl-Axel men vill samtidigt inte skrämma någon.

– Nu ska ni inte känna er rädda och osäkra. Det räcker att man har med sig medvetenheten. Det är som när man åker bil, man är medveten om riskerna men ser till att man har på sig säkerhetsbälte, nycklar och körkortet. Banditer rör sig kring oss och försöker att se när det passar, och då ser vi till att det inte passar!