Sommaren avslutades med dunder och brak

Den traditionsenliga Sommarsaluten fick sin start redan år 1988 på initiativ av Guldsmedshyttans Musikkår, och det har kommit att bli ett fortsatt uppskattat och växande inslag under årens lopp. Och således ägde den 28:e upplagan rum under fredagsaftonen. I Oscarsparken och utefter strandpromenaden har man under fredagskvällen samlats för att tillsammans säga adjö till den lite snåla sommaren som än dock kom igång här på slutet. Med filtar, utfällbara stolar och en och annan glass i handen har man slagit sig ned i gräset eller på Café Oscars uteservering. Det är många som trängs för att få se och höra, barn som äldre. På scenen har Guldsmedshyttans Musikkår intagit sin plats och under ledning av dirigenten Tommy Lundholm ljuder en mäktig konsert.

Innan mörkret lagt sig, vilket man också väntar in, hinner man med några låtar som inkluderar allsång, såsom Lasse Berghagens ”Teddybjörnen Fredriksson”, ”Ta mig till havet” och klassikern ”Dansen den går på Svinsta skär”. En av Elton Johns låtar kommer upp på listan, så också Astrid Lindgrens ”Fattig bonddräng”. Publiken är vaken och hakar gladeligen på.
– Det är trevligt att det ordnas saker här i Lindesberg, tycker Kristina Öster, från Lindesberg, som tagit sällskap med sonen Stefan Öster hit ikväll. De berättar att det är första gången för de båda att vara här vid Sommarsaluten.

– Och så är det vackert väder, och jätteroligt med allsång. Det är också kul att komma ut och träffa bekanta som man inte träffar så ofta, tillägger Kristina glatt.

– Jag håller med!, konstaterar Stefan som är nöjd över kvällens väder:

– Och så regnar det ju inte heller!

Strax före halv tio anser man att mörkret som fallit över Lindesberg är tillräckligt för att man ska sätta igång fyrverkerispelet. Några båtar ligger stilla på Lindessjön för att från bästa parkett se det som komma skall. Strandpromenaden, Kyrkbryggan, parken, ja, det är full publik. Fyrverkerierna utlovas komma att stämma överens med musiken som Guldsmedshyttans Musikkår samtidigt spelar, som i år blev ”The Phantom of the Opera”. Och det är ett vackert och generöst skådespel som besökarna får avnjuta under några minuter. Färgglada explosioner, sprakar, smällar och rök. En fyrverkeripjäs skjuts upp, öppnar sig och sakta, sakta liksom rinner den ner över vattnet likt ett vattenfall.

Musiken tystnar, den sista pjäsen har brunnit av och man börjar sakta men säkert att bege sig hemåt. Sommaren är avtackad för den här gången, men förhoppningsvis stannar den ändå ytterligare några dagar framöver.