Att det pågår ett läger för ryska hockeyungdomar från S:t Petersburg i Lindehov är det kanske inte så många som vet om, men inget jag behöver tveka över när jag gör ett besök i Lindehov under måndagskvällen. Direktiv på ryska ropas ut över isen och vart jag än vänder mig på läktaren så hörs det ryska bland de huttrande föräldrarna, insvepta i filtar.
Inte bara språket är annorlunda än vad som normalt hörs i Lindehov, kulturen är annan där åttaåringar drillas hårt i övningar som jag bara sett i äldre sammanhang. Tränarens frustrerade ton i rösten går inte att ta miste på när han gång på gång högljutt tillrättavisar efter att en övning inte blir som han har tänkt, men hängivenheten är dock stor. Totalt är det 240 st, varav 135 är hockeyungdomar som gör den långa resan från S:t Petersburg för att drillas på is i sommarvärmen i Lindesberg. För några lag så finansieras resan av staden S:t Petersburg, men de flesta får bekosta allt själva.
-Vi betalar 100 euro i månaden för att vår son ska få spela med sitt lag. Dessutom tillkommer all utrustning, om vi vill köpa extra istid eller privatlektioner med tränaren, säger Irina som är en av mammorna på läktaren som följer varje skär hennes son gör på isen.
-Det är en annan kultur, kanske lite närmare Kanada i sitt sätt att tänka. Det är ett elittänk redan i låga åldrar, medan det i Sverige är mera lek upp till en viss ålder och sen börjar allvaret, men det fungerar för oss. Det går inte att säga att det ena eller det andra är bättre, vi har alla mycket att lära av varandra, förklarar Thomas Hillberg, initiativtagare som arrangerar detta läger för sjunde året.
Hur kommer det sig att intresset är så stort att komma hit till Lindesberg?
-Den största anledningen är att det är svårt med istider i Ryssland generellt. Det finns t.ex. fler inomhushallar i Huddinge jämfört med S:t Petersburg, i en stad som har cirka 6 miljoner invånare. Dessutom är det väldigt kostsamt att få tillgång till is för att de hallar som finns är stängda under sommaren. Här görs det möjligt genom vårt samarbete med Lindlöven.
Varför just Lindesberg?
-Första året körde vi lägret uppe i Skellefteå, men dels så är det väldigt långt bort och sen så behöver vi ha en bra lösning för boende i närheten för att hålla nere kostnaderna. Här har vi fått till en bra lösning genom att jag köpt och renoverat Östanby Herrgård där de flesta bor, men en del bor även på Lindesbergs Elevhem.
Jag gissar att du har ganska hektiska dagar med en hel del logistik att hantera, erbjuder ni helpension?
-Ja vi har löst det så att de har med egna kockar, det är viktigt att dom får rysk mat när dom är borta så pass länge. Råvarorna handlas dock här lokalt.
Hur ser framtidsplanerna ut, går det att utveckla och expandera?
-Absolut, det finns det planer på, även att bredda med andra sporter, t.ex. volleyboll, basket och handboll. Redan i år så har vi en liten grupp konståkare här, men jag har även fått förfrågan från ett fäktningslag som vill komma hit och ha träningsläger, avslutar Thomas innan han med raska steg skyndar vidare.
Stort intresse för Lindes första Prideparad: ”Så häftigt” 
Visa hela artikeln
