Tolv läkare: ”Vi måste rädda Lasarettet i Lindesberg”

År 2018 var ett betydande år för Lindesberg. I den återkommande nationella patientenkät som Sveriges regioner i samverkan genomför fick Lindesbergs lasarett högst poäng. Resultatet används för att förbättra och utveckla vården ur ett patientperspektiv, samt vara ett underlag för jämförelser mellan vårdenheter och ett redskap för styrning och ledning. Samtliga regioner deltar.

Samma år kom vårt lasarett på femte plats av 46 sjukhus i den rankning som Sveriges Yngre Läkares Förening gör varje år. Den granskar med ett stort antal variabler kvaliteten i den tjänstgöring som läkarna under sin utbildning gör för att kunna få legitimation. Anställningen benämns Allmäntjänstgöringen (AT). Läkarnas egen mätning är den enda kvalitetsmätning av denna utbildning som görs. Mätningen ska ses som ett konstruktivt verktyg för arbetsgivarna. Tjänstgöringstiden varierar mellan 18 och 21 månader. Den görs sedan den blivande läkaren genomgått en 5 till 5,5 år lång utbildning på ett universitets läkarprogram. Därefter vidtar en specialistutbildning som tar fem år. Den totala utbildningstiden är således cirka 12 år.

Dessvärre är det en brist på utbildningstjänster och väntetiden på en AT kan vara ett år. Behovet av allmänläkare är stort i Sverige. Alla regioner bör medverka till en ökning av denna utbildning. Av 2018 års mätning av lasarettets produktion framgår att 13 543 besök gjordes på dess akutmottagning. 6 497 undersöktes av medicinjouren och 7 046 av den gemensamma kirurg- och ortopedjouren. Ser vi på tiden mellan 17.00 och 07.00 hamnade 2 487 på medicinsidan och 2 585 på kirurg-/ortopedsidan. Mellan 24.00 och 07.00 kom 1 272 till medicin och 1 175 till kirurg/ortoped.

Man tycker att arbetsgivaren så långt borde ha varit synnerligen nöjd. Men så startade ett förändringsarbete som visade sig vara deletärt för lasarettet i Lindesberg. Regionens hälso- och sjukvårdsnämnd beslöt den 25 september 2019 att minska jour- och beredskapslinjer. Tjänstemännen beslöt att lägga besparingarna på primärjouren i kirurgi/ortopedi i Lindesberg. Motiveringen var att det endast gjordes 26 operationer nattetid per år. Vi har talat med många nämndledamöter. Det visar sig att de hade bibringats den uppfattningen att dessa 26 operationer var det enda som jourhavande kirurg-/ortopedläkare sysslade med. Ingen i ledande ställning hade talat om övriga besök och vilka åtgärder dessa hade krävt. En del hade lett till inläggning. Inget hade sagts om bevakningen av inneliggande patienter. Det finns en ursäkt för okunskapen. Materialet till mötet omfattade 2 040 sidor. Att tillgodogöra sig dessa är orimligt att begära. Den tänkta besparingen skulle bli 2 miljoner kronor.

Indragningar på lasarettets akutmottagning och kirurgiska klinik har diskuterats upprepade gånger sedan 1980. Vi har i denna omgång deltagit i en intensiv debatt under två år. Ledande politiker och tjänstemän har efter hand presenterat nya argument för reduceringen. S, C och KD har stått fast vid beslutet om en indragen primärjour i kirurgi nattetid.

Lasarettets enastående framgångar i vård och utbildning har lämnats utan hänsyn. Under den senaste helgen har man i Örebro haft en fredsvandring. Årets tema var demokrati. Enligt Julia Grafe i NA den 20.10 är ett sätt att se på demokrati ett forum där allas röster blir hörda. I februari 2021 skrev Socialdemokraternas partisekreterare att allas engagemang spelar roll och att varje namnunderskrift har betydelse. PRO i Lindesberg samlade namnunderskrifter till förmån för kirurgakuten i Lindesberg. På tre dagar fick man 13 000 underskrifter.

I företagsrankningen 2020 kom Lindesberg på plats 283 av 290 företag. Fler än 1 500 företag har gemensamt framfört behovet av att ha en fungerande kirurgakut dygnet runt. Vare sig PRO´s namnunderskrifter eller företagarnas åsikter har kommenterats i Örebro. Våra påpekanden att bilkörning i vårdsammanhang är kostsamt och producerar mycket koldioxid har inte varit intressant. Men nu har Andreas Svahn med sträng min i TV den 14.10 påpekat att nu måste bilåkandet minska. Den 19.10 berättade Karin Sundin att regionpersonalens minskade bilåkande sista året har sparat 25 miljoner kronor. Det stöder vår uppfattning att den goda vården som har givits i Lindesberg ska fortleva.

Vid våra träffar med politiker de sista åren har många hållit med om att problemet på akuten måste lösas. Men på ett annat sätt säger de. Men de har inte talat om vilket problemet är.

Det är vår övertygelse att trixandet med akutmottagningen ytterst syftar till att lägga ner akutsjukhuset såsom har varit fallet för 47 andra sjukhus i landet under några årtionden. Det förslag till förändring som ska tas av Hälso- och sjukvårdsnämnden den 28.10 syftar inte till att återställa den funktion som sjukhuset hade 2018. I beslutsunderlaget påpekas om och om igen att det bara gäller enklare problem. Bland oss som undertecknat denna skrivelse finns flera med erfarenhet som klinikchefer och i andra ledningsfunktioner såsom anmälningsläkare. Vi har inte haft problem beroende på att vi haft AT-läkare i jourlinjen.

Vi vill inte att folk ska behöva sitta hemma och fundera på om åkomman är enklare eller ej. Det avgörs vid telefonsamtal, i ambulansen eller på akutmottagningen. Vid behov sänds patienten vidare såsom det alltid varit. Det är ett relativt litet antal patienter som opererats i Lindesberg på natten. Det beror på personalens goda omdöme och borde prisas av politikerna – inte tvärt om.

Vi är införstådda med att all verksamhet, även den på sjukhuset måste kunna genomgå förändringar. Förändringar på sjukhuset ska diskuteras i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 28.10. Ett utökat antal vårdplatser är bra, men måste innebära ett reellt tillskott. Det får inte innebära att man döper om befintliga men kraftigt underbemannade resurser. Samma gäller förslaget om ett mobilt team.

Det lagda förslaget leder i övrigt till en ytterligare splittring av sjukhuset. Det blir därmed lättare att läggas ner. Vi tror inte på till intet förpliktigande ord. Vi tror på verkligheten först när vi ser den.

Lindesberg 2021-10-26
Ingemar Engstrand, Peter Jilke, Fredrik Krook, Anders Berg, Birgitta Sternberg, Göran Ermedahl, Marie Brix Schou, Mars Ericson, Mogens Brix Schou, Per Zetterlund, Staffan Sternberg och Göran Falck.

Alla pensionerade läkare som tjänstgjort i Bergslagen.