Vården är inte Nära i Lindesberg

Man har fjärmat Lasarettets Medicinska klinik från sjukhusets övriga organisation genom att inordna den i en ledningsorganisation gemensamt med Primärvården.

Befolkningens avstånd till vård har till delar ökat genom att kirurgens primärjour vid Lasarettets akutmottagning har dragits in nattetid. Det har gjorts trots att det vardagar mellan klockan 17.00 och 07.00 inte finns någon taxi i tjänst. I stället för att skapa en närma kirurgivård fjärmar man den. I den statistik som regionen har som grund för sina förändringar kom till kirurgjouren 1248 patienter på ett år mellan 21.00 och 07.00. Mellan klockan 17.00 och 21.00 kom 1475 besökare.

Samtidigt har Kommunerna och regionerna en central roll i de 17 globala utvecklingsmål som FN och Sverige antagit. Där ingår arbetet för att sänka koldioxidutsläppen med bland annat minskat bilåkande.

Om man vill söka positiva sidor i organisationen finner man till exempel koncentrationen av ortopedernas proteskirurgi och allmänkirurgernas bråckkirurgi till vardera endast en klinik. Det förhöjer kvaliteten. Fler samordnade områden finns. En annan glädjekälla är den såväl materiella som personalmässiga utrusningen av ambulanserna.

Mellan varje nivå, från primärvård till länsverksamhet, förekommer samarbete. Så är det även mellan enheterna på en och samma nivå.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fastställde 2018 att ett Akutsjukhus är ett sjukhus som har en akutmottagning med kirurgi och medicin. Dessa två har tillsammans grundläggande färdigheter och utrusning för att kunna garantera invånarna i området ett optimalt omhändertagande såväl akut som i utredningsfall. De vet när länssjukvården eventuellt behöver kopplas in.

Primärvården har ett brett kunnande. I den överenskommelse som jag nämnde i denna artikels första mening sägs att hälften av alla människor ska ha en fast läkarkontakt inom den nära vården. Så är inte fallet i dag. Bristen på läkarundersökningar på kommunernas vårdhem har på ett skrämmande sett visats under den nu pågående
coronaepidemin. Att organisatoriskt koppla bort Medicinkliniken från Lasarettet och knyta den till Primärvårdens organisation är en skymf såväl mot Medicinklinikens som Primärvårdens personal och deras kunnande.

Hotet om indragningar liksom en tystnadskultur har gjort att sjukhuset har förlorat personal de sista åren. Sverige har minst antal vårdplatser i Europa. Kanske ska vi utöka antalet vårdplatser i Lindesberg. Vi behöver utbildningstjänster först för AT-läkare och sedan för specialister i såväl allmänmedicin som medicin och kirurgi.

Vården har ett uppdrag att visa på kvaliteten i verksamheten. Häromåret var Lindesbergs lasarett bäst i Sverige när patienterna fick bedöma. Enligt At-läkarna låg sjukhuset på sjätte plats i popularitet. När AT-läkarna i Lindesberg och Örebro nyligen utsåg den bästa AT- handledaren valde de en specialist på den kirurgiska kliniken. Motiveringen var: ”En person vars kompetens endast överträffas av hans trevliga bemötande”.

Sjukhusets framgångar tycks inte beröra regionens ledande politiker och administratörer ett dugg. Men regionen har ändå förbundit sig vilja förstärka förtroendet och tilliten till verksamheten.

Likväl sviker de befolkningen i den norra länsdelen. Vården måste upplevas som trygg. Det var torde ha varit syftet när statsrådet Rune Johansson invigde det nya lasarettet i Lindesberg den 24 april 1961. På lasarettets 60-årsdag måste vi återgå till den målsättningen. Eländet måste få ett slut.

Ingemar Engstrand
Pensionerad läkare
2021-02-15