INSÄNDARE/DEBATT: Den 25 februari skrev regionens Hälso- och sjukvårdsdirektör och Områdeschefen Närsjukvård Norr i LindeNytt att det finns inget som tyder på att man behöver oroa sig för Lindesbergs Lasaretts framtid. Gällande den akuta verksamheten så finns, enligt dem, endast ett beslut att jourerna för ortopedi och kirurgi fysiskt kommer att tas bort från Lindesbergs lasarett nattetid. Men det är inte sant.
Antalet timmar ska, enligt beslutet den 25 september 2019 reduceras kvällar, nätter och helger. Full verksamhet kommer därför endast att finnas måndag till fredag, sammanlagt 60-70 timmar per vecka. De upprepar samma mantra som politiker och administratörer rabblat alltsedan beslutet blev känt. Sannolikt beror det på den tystnadskultur som råder inom verksamheten alltifrån toppen och ner. De talar som om befolkningen i norr utgöres av en förskoleklass som ska övertalas. Det är förödmjukande.
Ingen, vare sig politiker eller administratör har bevärat sig med, eller vågat, i detalj förklara hur reduceringen egentligen ska gå till. Vilka personalkategorier ska bort? Vem tar hand om de mer än 1100 patienter som årligen kommer till kirurgen eller ortopeden mellan 21.00 och 07.00? Vem tar hand om de över 4000 patienter som kommer på den tid, inklusive, helger, då det inte finns någon primärjour för ortoped-respektive kirurgpatienterna? Hur ska man ta hand om de som kommer några timmar innan neddragningen på kvällen men inte hinner bli färdigbehandlade till denna tidpunkt?
Om dessa ska till Örebro? Finns det tillräckligt med taxibilar och ambulanser? Vem betalar för privatbilar som måste åka Lindelasarettet förbi? Finns det personal och utrymmen för dessa i Örebro eller Karlskoga? Finns det vårdplatser för de, som visserligen inte behöver opereras, men som behöver läggas in för observation?
Folk oroar sig i den norra länsdelen. Ovan nämnda sagesmän bidrar till oron trots att de säger tvärt om. Personal oroar sig. Hur mycket får ledningen inte veta beroende på tystnadskulturen. Är det här ett bra sätt att uppmärksamma att personalen i Lindesberg ligger i topp i såväl patienternas som AT-läkarnas rankning?
Områdeschefen säger den 5 februari i Nerikes Allehanda att man ska spara hälften av 6-7 miljoner kronor på kirurgjouren i Lindesberg. Ordförande i hälso-och sjukvårdsnämnden säger i samma tidning den 21 februari att man kan öka vårdkostnaderna i Karlskoga med 22 miljoner kronor.
Varför anses det lämpligt att spara just i Lindesberg? Är det ovidkommande att de som bor allra mest i norr får 10 mil till sjukhus samtidigt som de i söder behåller sitt reseavstånd 5 mil?
Det är besvärande när politiker, valda för Lindesbergs kommun, inte anser att regionens skötsel av lasarettet är något som de ska lägga sig i. Det är beklagligt att politiker som från norra länsdelen valts till regionens ledning inte protesterar öppet när deras parti röstar för besparingarna i Lindesberg.
Hällefors, Nora, Ljusnarsberg liksom Lindesberg ligger långt ner i förra årets näringslivsrankning. Jag menar att alla politiker som valts från den norra länsdelen, vare sig det är till kommun, region eller riksdag ska ha kravet på sig att, inte minst, verka för sin egen kommuns utveckling. Det gör man inte genom att rusta ner vårt lasarett. De säger sig ”bara” ta bort lite öppen tid från kirurgen och ortopeden. Tanken är lika felaktig som att ta bor ett hjul på ambulansen. Inom kort går den inte alls.
Före valet 2018 lovade de flesta partier att de skulle arbeta för att akutsjukhuset i Lindesberg skulle behållas. Det gäller M, KD, L, V, SD, C och MP. Likväl har de röstat för indragning av jourverksamheten i Lindesberg. Liberalerna var, före valet, tydligast i sin definition. Det behövs: ”Jourhavande läkare i medicin, kirurgi och narkos – dygnet runt, året om. Ortopedi och röntgen dagtid, beredskap nattetid. Operationsavdelning, uppvakningsavdelning, intensivvård liksom röntgen och laboratorium.”
S är listiga. Regiondirektören skrev den 11.8 2018 – ”Våra tre akutsjukhus ska vara kvar”. I texten fick han till det och skrev – ”i så väl Lindesberg som Karlskoga och Örebro ska det finnas akutmottagning öppen dygnet runt.” Nu, efter valet, hävdar de socialdemokratiska politikerna att det på en akutmottagning räcker att det finns medicinjour för att det ska kallas akutsjukhus.
Något alternativ till sparande i Lindesberg har inte nämnts. Jag har vid ett tidigare tillfälle nämnt möjligheten till skattehöjning. Det var inte så populärt. Det finns flera förklaringar till att kostnaderna stiger i höjden. Ett skäl är den svällande administrationen. För att effektivisera vårdens handhavande har det satsats mycket på datorisering. Likväl blev, i Sverige, år 2014 antalet administrativ personal fler än antalet läkare.
Det är hög tid att visa att datoriseringen verkligen har sparat pengar. Jag menar att det sparbeting som nu är tänkt ska läggas på lasarettet i Lindesberg i stället bör läggas på administrationen. Minska på mängden administratörer. Sätt ett mål. Kanske 10 procent färre anställda om två år.
Ekonomerna får räkna på vad det sparar.
För att klara detta måste de politiker som representerar kommunerna utanför Örebro ta en starkare ställning för utvecklingen i sin hembygd.
Ingemar Engstrand, Lindesberg. Pensionär
Visa hela artikeln
Alla hjärtans dag – Lindesberg visar kärlek 
