INSÄNDARE/DEBATT: Som ung kvinna med finska rötter, uppvuxen i Sverige blir jag gång på gång påmind om hur lite det faktiskt betyder för vissa. I Lindesbergs kommun har frågan om finskspråkig äldreomsorg dragits i långbänk sedan 2012, trots att kommunen är del av finskt förvaltningsområde. Detta innebär att äldreomsorgen ska erbjudas helt eller till väsentlig del på finska. Men vad är det egentligen som händer i regionen? För vad händer när kommunen sviker? Jo, ansvaret faller också på Region Örebro län, som måste ta sitt ansvar.
Som en del av det finska förvaltningsområdet är det inte bara kommunerna som ska säkerställa att nationella minoriteters rättigheter respekteras utan regionen har också en central roll, särskilt inom hälso- och sjukvård. Tyvärr är det tydligt att även här finns stora brister. Vi har äldre och anhöriga som kämpar för att bli förstådda inom vården av läkare, sjuksköterskor och annan personal som inte talar eller förstår finska. För de som redan känner sig utsatta, sjuka och i behov av stöd, kan denna språkbarriär vara förödande.
Frågan är varför har så lite hänt trots att finskspråkiga rättigheter varit en del av svensk lagstiftning sedan 2010? Regionen får extra statliga medel för att stärka sina insatser gentemot nationella minoriteter, men var går de pengarna? Är det verkligen rimligt att anhöriga ska bära den bördan? Vilket är precis det som hände med Airi Bigstens far i Lindesberg. Det är ett rent svek.
Ett annat exempel är demensvården. Forskning visar att personer med demens ofta återgår till sitt modersmål. För finsktalande äldre betyder det att de riskerar att bli isolerade och missförstådda i vården. Ingen ska behöva känna så, allra minst de som har byggt upp vårt samhälle och fört vår kultur vidare.
Jag frågar mig: Var är strategierna för att anställa fler finsktalande inom vården? Var är planerna för att skapa en värdig äldreomsorg och sjukvård som respekterar de finskspråkigas behov? Regionen måste samarbeta med kommunerna och säkerställa att de finska åldringarnas rättigheter uppfylls. Vi kan inte fortsätta låta den här gruppen ignoreras.
Det handlar inte bara om rättigheter på papper. Det handlar om människors värdighet, trygghet och livskvalitet. Regionen har resurserna och ansvaret. Det är dags att visa att det också finns viljan. Politiken måste kliva fram och visa att den tar minoritetslagen på allvar. Sverige är vårt hem, men det finska är en del av våra hjärtan. Och vi förtjänar bättre än att bli bortglömda.
Karin Mäki-Kala (L)
Ersättare i regionstyrelsen, Region Örebro län
Ett hundratal båtar och flottar lade ankare utanför Lövåsen på lördagskvällen för att höra Martin Almgrens sångröst eka över sjön. Trots ett minst sagt blåsigt väder med rejäla vindbyar och vitvågor som skymtade på Råsvalen, var det inget som hindrade publiken från att uppleva en toppenkväll. Dessutom överraskades alla när en hemlig gäst plötsligt tog över scenen – en person som under många, många år själv brukar bjuda sin publik på just detta – en hemlig gäst. Det var ingen mindre än Roland Hellsing från Manskören Harmoni som rev loss en gammal klassiker.
Ett truckerinspirerat café slår snart upp portarna i anslutning till Charlottenlunds handelsområde i Lindesberg. Det är entreprenören Tomas Viberg – ägare till lastbilsverkstaden Vibergs Smörj & Tvätt – som efter många års funderande nu gör verklighet av sina planer och startar Vibergs Café. På menyn väntar klassiska tradarmackor med stekt ägg, falukorv och bräckt skinka på siktkaka – men också traditionellt svenskt fika med kanelbullar och småkakor.
– Vi riktar oss självklart inte bara till lastbilschaufförer. Det är öppet för alla som är sugna på en fika, säger Tomas Viberg.
Ett planerat underhåll av Kristinavägen i centrala Lindesberg kommer utföras vid två tillfällen under augusti månad. Arbetet kommer ske kvälls- och nattetid, meddelar Lindesbergs kommun.
I oktober 2020 tog Charlotte Lundell över husdjursbutiken Kotten & Co, och har sedan dess fortsatt att utveckla verksamheten som Sara Lindlöf en gång startade. Nu väntar nästa steg för butiken, som från slutet av november flyttar till Charlottenlunds Handelsområde.
– Planen är att öppna den 25 november. Det bästa vore om allt är på plats till julhandeln, säger Charlotte.
En grupp människor går på vägen mellan gruvbyggnaderna. De leds fram av dansaren Kazue Ikeda. En limousine kommer sakta åkande bakifrån så att gruppen måste dela upp sig. Den uppdelade gruppen återförenas när dansaren rör sig tillbaka mellan människorna som sluter upp bakom henne och gruppen rör sig tillbaka därifrån de kom. Så kommer det se ut när kompositören Mattias Risbergs verk ”Larmet som vände oss ryggen” filmatiseras vid Stripa gruva i Guldsmedshyttan.
– Vi tycker det är spännande med dans i de här miljöerna – det blir som att man förenar det mjuka med det hårda. Kontrasten som uppstår är intressant att arbeta med, säger fotograf och filmmakare Anders Storm.
Vädret visade sig från sin bästa sida när Linde Båtklubb firade sitt 30-årsjubileum på lördagen – som inleddes med en fin båtkortege. Med start från Kyrkbryggan i Lindesberg gick kortegen upp längs Bottenån med siktet inställt på klubbens stuga vid Ånäs för att där fortsätta med festligheterna. När båtarna nådde Norsviken hade fler anslutit längs färden – med glada jubileumsfirare ombord – som vinkade glatt när de passerade LindeNytts fotograf. Se bildspelet ovan.
En parad, bestående av ett 70-tal tvåbenta tillsammans med 60-talet hundar av rasen Chodský pes, promenerade under onsdagseftermiddagen genom delar av Lindesberg. Detta var även starten på årets läger för nämnda hundras, som även detta år genomförs i Gusselby.
– Nu är vi äntligen igång! Det känns jättehärligt, säger Göte Toftler.
100 år efter att gruvstrejken i Stripa bröt ut, sätter Bergslagens Spektakelteater upp föreställningen Strid! Strejk! Stripa! Här väcks människorna, drömmarna och konflikterna som ägde rum åter till liv, med hjälp av dramatik och berättarglädje.
– Det är en bred och underhållande berättelse om ett fortfarande angeläget ämne, vad är villkoren för att arbeta, säger regissör Stefan Jansson.